2012-01-05
Hans Rosling och tvättmaskinen
Han är ett salt. En folkbildare av högsta klass. Miljörörelsen bävar. Rosling är teknik- och kunskapstroende. Dessutom för KÄRNKRAFT! Det stora orosmolnet på hans himmel är frågan om kan undvika ett nytt storkrig eller inte? Och vem kan undvika ställa sig den frågan?
Dagens Roslings-ledare går inte heller av för hackor. Vi får veta att vi vet hur världen såg ut för 30 år sedan, men inte har en susning om vad som skett sedan dess! Läs Roslings krönika, njut av hans humoristiska sätt att få oss att inse att vi det är hög tid att lära om. Få vår mentala karta att överensstämma med vad som skett de senaste 30 åren. Här. Och Världskoll är en annan bra sajt - här - för den som vill uppdatera sig. Som Herakleitos sade: Panta rei. Allt flyter. Man kan inte stiga ner i samma flod två gånger.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
När vad vi kallade U-länder ev.lyckas föda färre barn, syns ju en tendens i vissa rikare I-länder att ist börja öka nativiteten, som Sverige tex.
Mer än själva antalet är ju detta ödesdigert, då en individ på I-landsstandard kommer i sin livstid att sätta ett så mkt större "ekologiskt fotspår", överutnyttja jordens resurser, redan nu ett helt ohållbart system, en tillvaro på "lån".
Varför talar tok-optimisten Rosling ej om detta?
Seriösa forskare menar, att jordens befolkning måste i själva verket inte bara sluta öka, utan minska,om vi inte ska tvingas att bryskt återgå till tidigare stadiers fattigdomsliv. För att inte nämna vårt ansvar för våra medresenärer, djuren..
Men herregud, föder dom bara 2,5 barn. Det är ju en demografisk katastrof. Dom behöver fyllas på med minst 100 000 västerlänningar per år.
Isa, du behöver tänka om. Att vi blir allt fler är bara att välkomna och göra bästa möjliga av. Vad är alternativen? Inte är Rosling tokoptimist inte. Hans största oro är frågan om vi kan undvika nya storkrig. Han är realist. Skäggmesen
Visst är tvättmaskinen bra. Men den tids- och arbetsbesparing som denna apparat leder till investerar vi väl inte i ökad läsníng - utan vi har lärt oss via ekonomisk teori att investera i konsumtion som leder till ytterligare ekonomisk tillväxt som leder till mer arbete etc. Istället för att läsa böcker ägnar sig medelinkomttagarna i de rikaste länderna mer och mer tid framför dataskärmar och annat som här det s.k. "nätverksamhället" till.
Pär Engström
En av de sista studenterna som under 1990-talet läste U-landskunskap - ämnet kom att ändras till utveckling och internationellt samarbete.
Det ligger mycket i vad du säger Per. Konsumtionssamhället gör mig till en främling. En som fick lära sig räta ut krokiga spikar blir ganska omtumlad i köpcentras hangarliknande affärer. Jag har tyvärr inte skalle nog att komma med alternativ. Kanske prissättning av ekosystemtjänster kan varaett bidrag? Skäggmesen
Skicka en kommentar