Skogar av murgröna

Klicka på bilden så förstoras den.
Vi bilar genom skogar av murgröna. En vedartad klätterväxt eller lian som håller sig fast vid stödet, trädstammar eller klippor, med sina korta rötter, s k häftrötter. Sådana lianer kallas också rotklättrare. Arten har sitt huvudtillhåll i mellersta Europas lövskogar, där den stiger upp i de stora träden, såsom ek, och blandar sin krona med deras. Den kan också täcka hyddor och slott med en tät vägg av sega, hopflätade grenar och en mörkgrön bladmosaik.

Murgrönans blomning infaller på hösten. Fruktbildningen sker på vintern och frukterna mognar på våren. Denna växt har tvågestaltade blad. De breda, handflikiga och handnerviga bladen på de klättrande grenarna byts på blomskotten mot blad med hela, äggrunt lansettlika och fjädernerviga skivor.

Blommornas stora disk, som är ymnigt nektaralstrande, besöks flitigt av insekter under varma höstdagar, mest av större tvåvingar, som blomsterflugor. Blomman har 5 mycket små foderblad, 5 kronblad med bred bas, 5 ståndare och ett undersittande fruktämne med 5 rum. Frukterna, som vid sin mognad blir svartaktiga, saftlösa bär, har ett enda frö i varje rum.

Det läsbara landskapet

Om eken under 500 år var Sveriges mest hatade träd, så är det nog enen som varit ett av de mest älskade. Ingen annan växt har använts till så mycket. Från salvor och dekokter över redskap och andra praktiska ting till värme och vällukt. Enen var mot kölden vad potatisen var mot svälten. I forntiden var trädet heligt. En en kan vara allt från 20 meter hög till en krypare på 10 - 20 cm höjd. Det finns ett 60-tal olika arter. När man träffar på ett bestånd är det som att flyttas söderut och omges av cypresser. Enen hör till cypressläktet. Trädet utvecklar 4-taliga barrkransar under sina två första år. Från det tredje formerar sig barren i tretal. Hartsgångarna ger lukten. Den är tvåbyggare, hanne och hona. Bären har trå åldersstadier. Från ljusgult till blå-svart som omges av tre kotteskal. Där de växer samman ser de ut som Tors Hammare eller Kristi Kors. Bara välj.

Det läsbara landskapet

Naturligtvis finns fler läs- och tonarter av landskapet än dom biologiska. Ta träd som ek och en. Det var först 1875 som svenska bönder fick rätten att fritt bestämma över sina ekskogar. Magnus Erikssons landslag från 1350 stadgade att alla ekar var kronans egendom. Genom århundradena var det alltså bara adel som fick hugga, bränna eller hugga ner ek. Och när ett träd fälldes var man tvungen planera två nya. Så folk hatade ek. Linné skriver i sin Skånska Resa att den hatades för den växte på åker och äng och mer än något annat träd brände bort grödan. Och en bonde som huggit ek kunde mista allt han ägde. 1614 stod Gudmund i Möcklehult i Småland inför Västra Härads Tingsrätt för ekhuggning och dömdes till 40 daler i böter. Straffet sattes "lågt" eftersom Gudmund "för stor fattigdom nödgas hugga dom". Samtidigt dömdes Nils i Slättö för samma brott till samma straff, "eftersom han var barfattig och fodernöd var för handen och han räddade sin boskap därmed". Bötesbeloppet, 40 daler, var vad en hel jordbruksegendom kostade vid den tiden. Kanske något att tänka på för alla som samlas under eken för att njuta av dess biologiska mångfald. Ek är vårt artrikaste träd med uppåt tusen arter levande i och kring sig.

Det läsbara landskapet

Fredrik Sjöberg har skrivit en redan klassisk essä om "Det läsbara landskapet". Han menar att naturupplevelsen bottnar i ens biologiska läskunnighet. Påstår att naturen kan begripas som litteratur eller upplevas på samma sätt som konst eller musik. Ta exemplet fågelsång. Då skogen är full av rödhakar, järnsparvar, taltrastar, grönfinkar, trädkrypare och gärdsmygar som sjunger för allt de är värda. För den som då kan skilja dom åt, ta dom på sången, kan något om deras liv och leverne kan naturen börja läsas och förstås. När det gäller musik, konst och dikt finns det kurser och handböcker som lotsar tänkandet och upplevelsen fram i godkända traditionella banor och ger den intresserade all hjälp som behövs för att nå den känsla man vill väcka. Arméer av litteraturälskare och musikpedagoger lägger ner sin själ i att få oss att öppna våra ögon och öron och lära oss förstå det där som till en början bara känns fel, ful och helt jävla obegripligt. Samma sak gäller naturen. Ju mer man vet, ju fler glosor man lär sig, dessto mer kan man läsa i den ... och kanske förstå lite mer. Och ju mer finstilt texten blir, ju fler fotnötter upplevelsen får, dessto mer syresätts egna tankar och känslor. Undrar om han har rätt? För naturen erbjuder knappast någon uppbyggelselitteratur. Man får vara beredd på det mesta inombords.

Kunskapens Träd - en sykomor?

Fornegyptiska väggmålningar och reliefer avbildar ofta Hathor, fruktbarhetens - kärlekens - berusningens och musikens gudinna - sittande i trädet skänkande vin och bröd åt sina trosfränder. En del forskare ser det som en klar vink om de kristna heliga nattvardssakramentens egyptiska bakgrund.

Kunskapens träd idag - det är naturligtvis DNA. Allt liv hänger ihop, allt liv talar samma språk. DNA. Men det är inte helt lätt att fatta. När nån försöker göra det, som Craig Venter i sina memoarer, han har ju analyserat sin DNA och funderat över vad det betyder, ja då blir DNAs betydelse ganska trivial. Det mesta handlar om sannolikheter att drabbas av den ena eller andra sjukdomen.

Hathors gåvor var vin, öl och bröd = sex, berusning, dans och musik. Något som gav anhängarna förmåga skilja mellan gott och ont. Nykterhet och fylla. Sykomorens frukter kan bidragit till dom kristnas idéer om kunskapens träd och innebörden av dess förbjudna frukter.

Generellt sett är trädkult lika gammal som människan själv. Livsträdet är en urgammal afrikansk och fornasiatisk symbol. kan förstå det efter att ha sett ett grönskande träd i öknen. Det ser fantastiskt ut.

Rabbinerna, de judiska teologerna för att ta några ur historiska högen, ägnade en hel del tid åt att grubbla över frågan vilket träd som kunde vara Kunskapens Träd? De fastnade vid sykomoren.

Inte vet jag vilken betydelse det hade för dom att Eva enligt sagan dolde sitt kön med fikonlöv?

De som dyrkade Hathor - hon hade egna pampiga tempel, präster, prästinnor där sex intog en framträdande roll i kulten - åt hennes välsignade sykomorfikon och drack bl a komjölk ( Hathor manifesterade sig bl a i form av en ko och man ser ofta reliefer där människor dricker mjölk direkt från kons spenar ). Men inte bara mjölk utan jästa drycker och upplevde då hur deras medvetanden förändrades. Hathor kunde visa upp sig ...

Hathor och sykomoren. Kunskapens Träd och de heliga kristna nattvardssakramenten. Trädkult och uråldriga gudinnor för sex, musik och dans. Hathor som dåtidens svar på sex, drugs and rock´n roll. Folk var likadana då som nu.

Sykomoren - ett heligt träd I

Egyptens bönder har alltid älskat trädet.

När kristendomen växte fram som en av många religioner, lade kopterna beslag på sykomoren. Nu var det inte längre kärleksgudinnan Hathor som bodde där. Legenden berättade att när Josef och Maria flydde till Egypten, slog dom läger under trädet som skyddade dom med sin svalka och skugga. Sedan dess dyrkar kopterna trädet och förde på så sätt vidare en fornegyptisk tradition.

När sen islam kom till regionen såg teologerna illa på trädet och här och var öggs det ner. Trots att det i stort försvann vid tre olika tillfällen, har det alltid gjort comeback. Frukterna är för goda ...

Sykomoren - ett heligt träd II

Sykomoren är spridd över stora delar av Afrika och Västasien. Trädet kan bli uppåt 20 meter högt med en omkrets på 6 meter. Det bär sin frukt oberoende av årstiderna, året runt. De sitter antingen direkt på de grova grenarna eller i klungor på bladlösa kvistar. Frukten kallas än idag för "faraofikon". Gatuföräsljarna ropar ut "tin faraoni" till försäljning från sina kärror.

Det är ett märkligt fikon. Frukterna blir stora som aprikoser och smakar som äpplen.

Blommorna sitter inni i frukten. I en hålighet, som skägg efter väggarna. Fikonstekeln - en 3 mm lång insekt - har ett jättelångt äggläggningsrör som precis når ner till fikonblommans fruktämne.

Sykomor - ett heligt träd III

Även träd har sin historia. T ex palmen som under evolutionens gång anpassat sig på sitt eget sätt. Den utvecklar inga årsringar! Ganska förbluffande. Men det här trädet - sykomoren - har en annan historia.

I det forntida Egypten dyrkades detta tjocka, knotiga och året runt gröna träd. Inte bara för att det dignade av delikata frukter. Sykomoren är ett fikonträd. Man trodde också att kärlekgudinnan Hathor höll till i trädets skugga och hördes i vindens sus.