2012-01-10

Grekisk demokrati, dramatik, filosofi och ekonomi


Det nya stödpaketet till Grekland på 130 miljarder euro som beslutades i oktober förra året bygger på att privata långivare avstår från 50 procent av sina fordringar, skriver DN.
Sedan dess har krisen i Grekland förstärkts och allt fler ekonomer utgår ifrån att det behövs avskrivningar på minst 60 procent för att pressa ned landets skulder till 120 procent av bruttonationalprodukten fram till 2020, från i dag mer än 160 procent.

Till bilden hör att enligt EUs stabilitetspakt får ett lands offentliga skuld inte överstiga 60% av BNP. Greklands skulle alltså ligga på 120% år 2020. Vilket grekiskt politiskt parti kan överleva val på såna villkor? Nedskärningar av det slaget? Det gäller ju att få stöd i val och parlament?

Internationella Valutafonden IMF kritiserade häromdagen den grekiska reformtakt. Den är för långsam och att såväl privatiseringar som skatteintäkterna ligger långt under de uppsatta målen. Enligt uppgifter i medierna anser IMF-experterna att Grekland inte längre går att rädda. Men det är inte Grekland som hänger på repen. Europeiska Centralbankens lån till krisdrabbade italienska banker ökade i december från 153 miljarder euro till rekordhöga 210 miljarder euro. Det kan jämföras med 41 miljarder euro i juni. 


Nu har 10% av Greklands befolkning lämnat landet. En miljon tvåhundratusen. Bl a 9% av Greklands läkare, som tillhör landets mest korrupta. Man får muta sig till behandling i Grekland. Samtidigt som råttorna lämnar det sjunkande skeppet, har Grekland fått 1.3 miljoner nya invandrare. De kommer från östeuropas fattigländer. Hur ska dessa människor under nuvarande omständigheter kunna hållas under armarna? Den frågan ställs också här hemma i Sverige. Här

Inga kommentarer: