Politiker ser inte längre än till nästa val. I bästa fall en framförhållning på fyra år. USAs, EUs och Japans ekonomier och banker är skuldsatta över öronen, men politiker stoppar huvudet i sanden, bråkar och vägrar fatta de svåra beslut som måste till om inte allt ska gå överstyr.
Under tiden rinner förtroendet ut i sanden och västerländsk demokrati bygger på förtroende och ingenting annat. Vad väljarna kommer att rösta på återstår att se. Finansmarknaderna däremot handlar snabbare, väntar inte tills nästa val. Anser de att politikerna struntar i att fatta de svåra besluten, då stiger räntor snabbt. Och centralbankerna trycker nya pengar för att hålla skutan flytande så länge det går. Men för eller senare spricker naturligtvis bubblan. Det är därför prognoserna för 2012, 2013 och 2014 är mörka.
En del väljare gör som råttorna. Lämnar det sjunkande EU-skeppet. Ta Grekland som exempel. Under det senaste året har landet tappat 10% av sin befolkning. En miljon tvåhundratusen har gjort som Karl-Oskar och Kristina. Av dom är 4 000 läkare, dvs 9 % av Greklands läkarkår. Samtidigt har Grekland fått en miljon trehundratusen nya invandrare: från Rumänien, Bulgarien, Albanien, Georgien etc. Vilka sociala kostnader ska det medföra?
Portugal är ett annat exempel där mer än 300 000 av landets innevånare flyttat till Brasilien, vars ekonomi nu går som tåget med en årlig tillväxttakt på 6 - 7 %. Storbrittanien är inte längre världens sjätte största ekonomi. Brasilien har nu passerat engelsmännen. Brasilien är rikt på råvaror och vilket land som köper dessa råvaror är lätt att gissa. Rätt. Kina. Och förresten - portugiserna tar sig inte bara till Brasilen utan lika många flyttar till det oljerika Angola. Och vem köper den oljan? Bygger upp infrastrukturen? Rätt. Kina.
I kris- och orostider stiger efterfrågan på syndabockar. Finansmarknaderna kommer då som regel på första plats, utlänningar på andra och media på tredje. Vi som fötts efter 1945 har hittills fått leva ett paradisliv. Seglat på en räkmacka. Inga krig, inga inbördeskrig. Gud ske lov. Jag har sett vad krig gör med folk och den erfarenheten har märkt mina åsikter. Men risken är att vi under dessa guldår av ekonomisk tillväxt fått oss till livs en skev uppfattning av den europeiska historien? Den har inte alltid varit sådan som vi hittills fått uppleva den. Hur framtiden - 2012, 2013, 2014 - kommer att gestalta sig återstår att se. Bara hoppas på det bästa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar