2012-03-02

Putin och medias demokratiska önskedrömmar

Ska man tro svenska medias ryska rapportering drömmer ryska folket om demokrati och medborgerliga fri- och rättigheter. Det går inte en dag utan att media rapporterar anti-Putin demonstrationer. Tyvärr förvrängs den ryska verkligheten. Media drömmer önskedrömmar.

Ägna tidigare ryska valresultat lite uppmärksamhet. Visst fuskades det. Självklart. Vi har att göra med f d KGB-folk, rysk nomenklatura och kriminalitet. Putin skulle haft 20% mindre antal röster. Men bortsett från det. Hur röstade ryssarna för övrigt? Jo, nästan alla röster gick till  partier till höger om Putin. Gammelkommunisterna och Livspartiet fick tillsammans närmare 40%. Båda partierna är ökända för sin extremism. Ryssarna vill alltså hellre ha dom vid köttgrytorna än demokratiskt lagda, liberala, västerländskt orienterade partier. Det har naturligtvis sina skäl. Den ekonomiska "chock-terapi" som genomdrevs under 1990-talet. Ryssland saknar dessutom allt vad demokratiska traditioner heter. Tsardöme, kommunistisk diktatur, inbördeskrig, världskrig och efter 1989 en nationell förnedring i större skala.  

Nej, dagens Ryssland får ses ur 1930-talsperspektiv. Det som skedde då, efter den liberala demokratins sammanbrott över stora delar av öst-, syd- och centraleuropa, var framträdandet av två högerledare som lyckades attrahera sina folk och dämma upp den fascistiska flodvågen. De hette Winston Churchill och Charles de Gaulle. Båda imperialister av det klassiska slaget. Churchill ville återupprätta det brittiska imperiet, De Gaulle det franska. 

Nu är inte Putin den sortens högerledare, långt därifrån. Han tillhör snarare de som då som nu vill sopa demokratin under mattan. Men de ryska alternativen, i väntan på en demokratisk ledare, är alltså inte demokratiska hur gärna än våra förstå-sig-påare slår på trumman. Den ryska folket vill ha rånationalister av grövsta slag. De som nu demonstrerar mot Putin är för det mesta gammalkommunister, dvs mer illaluktande än Putin, eller så tillhör de landets mest isolerade skikt, de intellektuella. Vore det inte klädsamt att påpeka dessa omständigheter?

Inga kommentarer: