Beijingvåren och Tianmen 1989

Wen varnar för landets inkomstklyftor är för stora, korruptionen galopperande och regeringens anseende mycket dåligt. Om inga reformer vidtas kan kaos utbryta fortsatte han och påminde om kulturrevolutionen. Hade nog passat bättre med en påminnelse om Beijingvåren och studenterna.

Studenter intar en långt framskjuten plats i Kinas moderna historia. 1895 var det studenter som demonstrerade mot det fördrag som ingåtts med Japan. 1919 var det studenter som startade den betydelsefulla Fjärde Majrörelsen. Mot slutet av 1940talet, under inbördeskriget mellan KMT och KKP, var det studenter som organiserade demonstrationer mot KMT. Och under kulturrevolutionen 1966 - 76 var det studenter som utgjorde den överväldigande delen av Maos stormtrupper. Och 1989 var det studenter som var den drivande kraften bakom demonstrationerna på Himmelska Fridens Torg. De inspirerades då av utvecklingen i Polen under Solidaritet och Ryssland under Gorbatjov.

Men demonstrationerna - mot utbredd partikorruption, för yttrandefrihet - begränsades inte bara till Torget. De skakade även KKP, skapade fraktioner inom partiet. Dess generalsekreterare, Zhao Ziyang, avgick när Deng Xiaoping gav order om att rensa torget från demonstranter. Han sattes i husarrest. Även mer än 800 seniora militärer motsatte sig. Sympatidemonstrationer pågick i 161 kinesiska städer. Beijings innevånare försökte stoppa de framryckande trupperna genom att bilda mänskliga murar, blockera truppernas infarter till både Beijing och Torget. Mer än 2 miljoner Beijingbor var ute på gatorna. De största människoffren den 4:e juni krävdes inte på själva Torget utan flera kilometer därifrån. I korsningen mellan Gongzhufen och Muxidi där soldater sköt in bland folkmassorna.

Studenterna hade beslutat lämna Torget senast 20 juni. Deng Xiao Pings tal från dessa dagar efter massakern:

..."Visst ska vi bygga en socialistisk demokrati, men det kan inte ske i en handvändning. Om en miljard människor skulle delta i ett fritt val med flera partier, skulle vi snabbt få ett inbördeskrig på halsen av samma slag som vi upplevde under kulturrevolutionen. Det behövs inte vapen och kanoner för att starta ett inbördeskrig. Det räcker med knävar och klubbor. Demokrati är vårt mål, men vi kan inte nå dit utan nationell stabilitet" ...

Här det tal Deng höll två dagar efter massakern i Beijing, den 6:e juni:

..."Vi kineser har självförtroende. Mindervärdighetskomplex tar oss ingenstans. Under mer än 100 år kände vi oss underlägsna, men sedan, under KKPs ledning, stod vi upp. Ingenting kan längre skrämma oss. Vi slogs mot japanerna i åtta år och vi slogs mot USA i Korea i tre år. Vi har en tradition av att alltid resa oss hur få eller obeväpnade vi än är! Vårt folk går inte och gömmer sig om det hotas och det kommer inte heller våra barn och barnbarn att göra" ...

..."Om folk ägnar sig åt att demonstrera 365 dagar per år och inte gör något annat, så kommer våra reformer och vår öppenhet mot omvärlden inte att leda någonstans. Låt oss göra klart - både för oss själva och för omvärlden - att vi vidtar våra åtgärder för att uppnå stabilitet, fortsätta vårt reformarbete och bygga upp ett modernt kinesiskt samhälle" ...

Efter massakern rensades 400 000 kommunister ut ur partiet. 417 illegala organisationer upplöstes. Hur många som arresterades, fängslades och dödades är ännu oklart. Myndigheterna talar om några hundra dödsoffer - mest soldater - medan oberoende bedömare talar om tusentals offer. Inget land bröt sina diplomatiska förbindelser med Kina.