Putins "suveräna demokrati"

Putin är både absolutist och rysk-ortodoxt troende. Vid sidan om USA är ingen annat land så genomsyrat av sina messianska ambitioner. Det som uppbär Putins agerande är religion och nationalism, att hindra Ryssland från ytterligare sönderfall. Putin har flera gånger hävdat att då Sovjetunionen upplöstes, stod landet på randen till inbördeskrig. 

Putins drivkraft är alltså religiös och nationalistiskt. Därav hans vurm för högerextrema filosofer. Han sammanfattar sin hållning i doktrinen om ”suverän demokrati”, som föddes 2005–06 då ”färgrevolutioner” i Ukraina och Georgien förde provästliga ledare till makten.

”Suvurän demokrati” innebär att Ryssland varken tar order från EU eller USA. Ryssland tar bara order av Gud och sin härskare. Putin kan, trots sin lojalitet mot Jeltsin, inte förlåta att Jeltsin ställde Ryssland under förmyndarskap av västerländska finansiella rådgivare och importert av västerländska värderingar. 

Putins favorittemata är en kombination av hotet om västerländsk inblandning i Rysslands affärer och föreställningen om det ryska folkets utvalda ställning, något som förra året bekräftades av den rysk-ortodoxa kyrkan som då uttalade som sin absoluta ståndpunkt att Putin var utvald av Gud.

Under Putins ledning ska ryska folket ta Guds verk i egna händer och förvandla Ryssland till ett himmelrike och exempel för resten av världen. Förr stod den marxist-leninistiska läran för detta himmelska uppdrag, idag är det Putins ”suveräna demokrati” / nationalism / rysk-ortodoxa tro som gör det.

I väst ställer man sina förhoppningar till den ryska medelklassen. Dess bas är i det närmaste obefintlig. Enligt undersökningar – baserad på rysk lönestatistik – utgör den c:a 8% av den ryska befolkningen. Dessutom är den politiskt djupt splittrad – långt ifrån liberal. 

De arbetande och fattiga, i Rysslands alla småstäder och byar, de som utgör Putins väljarbas, uppgår enligt samma undersökning från den ryska vetenskapsakademin till 59%. Och bara 19% av ryssarna har tillgång till dator i hemmet.