Telia Sonera, korruptionen och staten

Telia varken fälls eller frias. Ett mycket svenskt beslut som ytterligare förädlas genom att staten kräver att ett antal styrelsemedlemmarna nu upplåter sina platser och valberedningen nu ersätter dem med ärans män och kvinnor. De avgående mumlar som konfirmander om bristande ansvar för "etiska övertramp", till en kostnad av ett par miljarder. Undrar var PR-byråerna fått för den medieträningen? Ekobrottsmyndigheten får nu i uppdrag att utreda frågan om detta "etiska övetramp", dvs om det ur juridisk mening kan anses röra sig om korruption eller inte? Mig veterligt har inget svenskt statligt företag någonsin fällts för något liknande. Vi kan lugnt se fram mot ett imponerande juridiskt fyrverkeri och fotarbete mot bakgrund av en mörkblå politisk himmel. Staten är involverad som ägare. Inte enbart den svenska utan även den finska. Bara en fråga som hittills lyst med sin frånvaro.  Att Telia nu ertappats med att ha betalat några miljarder för att komma in på en utländsk marknad väcker följdfrågan om det överhuvudtaget är möjligt för företag med multinationella ambitioner att röra sig utan att muta folk och fä? Konkurrenterna är inte kända för att vara buskablyga. Men naturligtvis ställer ingen sådana frågor. Utom Uppdrag Granskning. Svaren lämpar sig inte för offentlig debatt.   De avviker för mycket från de politiska spelregler som gäller mellan media, företagare och politiker.