Hur länge Ovikskälen har utnyttjats för renskötsel är okänt. Men i Dörrsjöarna finns fångstgropar från stenåldern. Där finns också skattefjäll sedan århundraden. Ovikskälen har inte inventerats med inriktning på samiska lämningar. Klicka på kartan så förstoras den.
En intressant uppgift är att före 1899 var det vanligt att bönder i Oviken hade s k skötesrenar, bonderenar. Renarna ägdes av bönder men sköttes av samer för en krona / år och ren. I slutet på 1880-talet fanns 5 545 renar i dåvarande Ovikens lappby. Av dom ägdes 1 225 av bönderna. Det var ovanligt att bönder ägde så mycket ren som i Oviken. Bönderna hade t o m egna renmärken registrerade hos Häradsrätten. Troligen var det hela en bytesaffär. Samerna utnyttjade böndernas avradsland, samerna skötte deras renar.
Allt förändrades med 1889 års renbeteslag, då rätten att hålla ren förbehölls samerna och bönderna tvingades överlåta sina renar till samerna utan ersättning. Mer om detta i Jämten från 1966, C Bengtsson: "Bete och foderfångst i Oviken".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar