När min tid blir skall jag ta min plats på förligaste bänken tills nästeman avlöser mig:
Då flyttas jag akteröver. Aldrig når jag till aktern, aldrig till platsen vid styråran.
Aldrig når jag ens mittskepps. Min plats är bland roddarna, bland de taktfast roende.
Jag vet ingen annan plats. O taktfast taktfast! Min årtull, jag sliter dig taktfast!
Finns inget hjälpande segel? Stort är dödens skepp, ändlös raden av åror.
Molnen är segel! Vem halar an skoten? Vem halar an brassarna? Det gör någon annan.
O taktfast taktfast ror jag mitt skepp ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar