Dörrsjöarnas murade gravar

1903 begav sig konstnären Johan Tirén till Dörrsjöarna. Han hade atelje i en fäbod i Östra Arådalen. Den hade han fått till skänks av samerna, som kallade Tirén för Stor-Lappen efter hans insatser i kampen för samernas rättigheter. Vid Dörrsjöarna hade Tirén redan varit ett tjugotal gånger. De hölls för att vara Oviksfjällens fiskrikaste. Nu gav Tirén sig dit för att titta på de murade gravar som fanns där och som varit kända för lokalbefolkningen sedan några mansåldrar tillbaks.

Tirén fotograferade gravarna och skickade sen in sin rapport till Kungliga Vitterhetsakademin i Stockholm. På fotot sitter Tirén till vänster. Klicka på fotot så förstoras det. I bakgrunden reser sig Hundshögen. Tio år senare begav sig museimannen Eric Festin dit i samma ärende. Festin uppgav att de kallmurade gravarna skulle bestå av sten som inte fanns i området. Det sägs att dessa gravar / fångstgropar är de enda i sitt slag i Sverige. Motsvarigheter lär finnas på den norska sidan. Jämtland tillhörde Norge fram till 1645. Troligtvis drevs renar längsmed åsen mot den övertäckta graven där träspjut stack upp.

Strax söder om Dörrsjöarna gick dels den gamla pilgrimsvägen till Nidaros, dels Jämt-Norgevägen. Det var inte alls ovanligt att norska vikingar / handelsmän vintertid ankrade upp sina fartyg längs nuvarande hälsingekusten för att sen vandra till Norge längs någon av vägarna. Förr gick också gränsen mellan Härjedalen och Jämtland på Sanduren mellan Bodsjön och Holmsjön i Dörrsjöarna.