2009-08-08

Gud, DNA och epigentik


Ett musikstycke kan framföras på många olika sätt. Melodin kan sjungas av enda person eller med ett enstaka instrument, av olika röster och olika instrument, med tidstypiska arrangemang, orkestrar etc. Som rock eller folkvisa, som klassisk musik etc. Ta Victor Borge´s versioner av en och samma melodi! Idag vet vi att i princip gäller samma sak för våra gener. De molekyler som styr DNA är som en orkester av celler som kan uttrycka DNA på olika sätt. Utan att DNA-sekvensen på minsta sätt förändras. Olika epigentiska mekanismer reglerar hur generna bearbetas, uttrycks. Epigentik är den vetenskap överbryggar gapet mellan arv och miljö. James Watson, en av upptäckarna av DNA, har på sitt sedvanliga provokativa sätt kastat ut sig följande: ..."Det är lockande att ställa sig frågan om detta spiralvridna halsband, med sina pärlor av purin- och pyrimidinbaser, i själva verket är Gud?" ...
Fan tro´t men frågan kan ju alltid täppa till truten på någon bokstavstroende religiös som förkastar allt vetande om evolution, gener och epigentik. Om man nu har oturen stöta ihop med ett sådant exemplar.

Inga kommentarer: