Ytterligare ett försök att modernisera religionen, utöver tidigare nämnda, stod den franske filosofen Henri Bergson för. Hans bok om den "Skapande evolutionen" översattes till engelska 1911. Bergson var påverkad av Herbert Spencer som såg evolutionen som en ständig utveckling mot allt högre livsformer med människan som krona på verket. Bergson tog avstånd från Darwins uppfattning om evolutionen som en blind process och det naturliga urvalet som dess styrande kraft. Bergson lanserade istället idén om en livskraft, "elan vital", som styrde och drev all evolutionär utveckling. Idén mottogs entusiatiskt av många troende biologer, bl a Julian Huxley, som under första världskriget i England vantrivdes på arméns säkerhetsavdelning där han öppnade och läste andras brev. Men Bergsons idé nådde fler än biologer. Han fick Nobelpris i litteratur 1927 och bl a Charles de Gaulle (som deltog i första världskriget) har berättat att Bergson formade hans uppfattning om krig som något magnifikt. 1915, mitt under första världskriget, skrev Bergson en bok om kriget innan Bergson slog in på den politiska / diplomatiska banan. Bergson skildrade de extrema mentala och förnuftsmässiga utmaningar / påfrestningar som skapas av krig då förloppet är oförutsägbart. De som ägnade sig åt att försöka förstå, handskas med och styra krigets förlopp förkroppsligade därmed denna "elan vital". I skyttegravarna fanns de som skulle mötas igen i andra världskriget: Churchill, Patton, McArthur, de Gaulle, Hitler för att nämna några. Även anarkister, kommunister, nazister och fascister tog till sig Bergsons språkbruk och begrepp. Katolska vetenskapsman, som Teilhard de Chardin (bårbärare under första världskriget) påverkades starkt av Bergson som dog 1941. Vichy-regimen lär ha erbjudit honom möjligheten att inte låta sig registeras som "jude" men Bergson lär ha avböjt. Bergson var då religiös.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar