Efter utgåvan av Darwins "Arternas Uppkomst" 1859, växte det fram minst fem evolutionsteorier. Evolutionen accepterades medan Darwins teori om det naturliga urvalet förkastades. Förvirringen bottnade i framväxten av den moderna biologin som vetenskap. Zoologi och botanik splittrades i forskningsområden som t ex embryologi, cytologi, genetik, systematik, beteendebiologi och ekologi. Alla slogs för att etablera sig vid de framväxande universiteten. Var och en utvecklade egna begrepp, egna frågeställningar, talade egna vetenskapliga språk. Största gapet växte fram mellan fältbiologer och experimentalister. Allt bäddade för hårda person- och vetenskapsstrider. Debatten tillfördes nytt material år 1900 med återupptäckten av Mendels arbete. Tidsandan präglades samtidigt av eugeniken. En rad vetenskapsmän deltog i debatten. Första världskrigets förluster fördjupade debatten om eugeniken, hur samhället skulle hantera de "genetiskt underlägsna". Mot slutet av 1920-talet fanns minst fem evolutionsteorier i omlopp i vetenskapliga kretsar. Inget tydde då på att det inom kort skulle växa fram en modern syntes, inte heller att denna syntes på så kort tid som elva år, 1936 - 1947, skulle slå igenom och accepteras. Vilka teorier var då i omlopp före 1936? 1) geoffroyism, en vidareutveckling av Lamarcks teori om att förvärvade egenskaper går i arv. 2)ortogenesis, dvs att evolutionen har ett visst utvecklingsmål (t ex människan) 3)saltationism, det är stora mutationssprång som lett till evolution. 4) darwinism / selektionism. Gradvis förändring som "styrs" av naturligt urval 5) neo-darwinism, en variant av darwinismen som utesluter att förvärvade egenskaper kan gå i arv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar