Här finns den klart bästa artikeln om hur slumpen räddade de chilenska gruvarbetarna. Raset skedde då de satt samlade till lunch, normalt var de utspridda i gångarna. De befann sig också i en koppargruva, dvs slapp dödlig metangas. Det fanns fickor av syre, de hade mat. Ransonerna bestod av två teskedar tunfisk, en kaka och två klunkar mjölk var 48:e timme. De hade tillgång till ett underjordiskt vattenfall. Av en slump lyckades man ovanifrån jordytan borra sig ner och träffa just den gång där de befann sig. När sedan NASA kopplades in, p g a erfarenheten med isolerade människor, infördes regler för "normalitet", arbetsföreskrifter utfördades etc. Det fanns också motsättningar mellan arbetarna, mellan dom och psykologerna ovan jord, mellan arbetarnas fruar och älskarinnor. Nu erbjuds de miljoner för att berätta allt ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar