Här ska du gå in om du följa den den svenska utlandsstyrkans blogg. "Varje dag gör vi insatser för befolkningen och för att utveckla de lokala säkerhetsförmågorna, men det är en lång, lång väg kvar för att de ska kunna arbeta självständigt. Framförallt polisen har stora problem med korruption och tilliten från folket till polisen måste öka. Att ta hem oss så snart skulle inte alls hjälpa den utveckling som påbörjats i vårt område". Undrar hur man mäter den utvecklingen? Och hur långt det är kvar innan korruption är borta och tilltron till polisen ökar? I ett område som styrs av narkotikaherrar? En brittisk ÖB tog fr en tid sedan bladet från munnen och sade att man borde stanna i Afghanistan i 40 år till. Han har nog rätt, men det finns inga politiker som vill eller kan stödja en sådan strategi. Idag läggs allt diplomatiskt krut på att få till stånd en kompromiss med talibanerna.
Naturligtvis vill Försvarsmakten stanna. De representerar ett starkt särintresse. Dels för fortsatt verksamhet i skarpt läge, dels för att närvaron underlättar för svenska politiker och militärer i NATO, EU och Washington. Sverige är i praktiken redan NATO-medlem. Skillnaden mellan medlemskap / icke medlemskap är hårfin som Carl Bildt konstaterat. Sverige har militär NATO-standard, något som krävs för att ingå i EU:s snabbinsatsstyrkor. Därav Kosovos, Afghanistans och även SSGs betydelse. SSG är den Särskilda Skyddsgruppen, en specialstyrka med elitsoldater som bildades i mitten på nittiotalet.
"Försvarsmaktens korta notiser om strider och vägbomber ger en summarisk version av verkligheten", skriver Johanna Hildebrandt i dagens SvD. Än värre är att Försvarsutskottet inte informerats. Och inför valet vägrade Carl Bildt att diskutera frågan med andra än Lars Ohly!?! Och hur representativ Oly än upplever sig vara, är och förblir han en renodlad missnöjespolitiker.
Den 8:e mars 2010 skrev Carl Bildt tillsammans med NATO-chefen Rasmussen en artikel i Washington Post, Don't discount Europe's commitment to Afghanistan. Artikeln avslutas med orden: "United States cannot do this alone, and will not have to; Europe, and Canada, will continue to be America's allies, partners and brothers in arms". Enligt Bildt är vi alltså vapenbröder med USA och dess allierade.
Ett motsatt perspektiv på Afghanistanfrågan ger här Pierre Schori. Han menar att det som står på spel i Afghanistan är inget mindre än trovärdigheten i Sveriges FN-engagemang och vår militära alliansfrihet. Hur otidsenligt det än kan uppfattas att se saken så, har jag full respekt för Schoris argumentation. Men så länge soldatar finns kvar, ska de naturligtvis ha det skydd de behöver. Om det har jag skrivit tidigare. Likaså om mediernas uteblivna granskning av de upphandlingar som sker inom Försvarets ram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar