Innan du ger dig in i ett krigsområde så åläggs du att skriva ett sista brev hem. Till vem eller vilka väljer du själv. Det/de överlämnas sedan enbart i händelse av din död. Själv avstod jag från att skriva något. Men i min ägo har jag ett tiotal kopior på sådana brev. En gång förmedlade jag ett från en krigsfånge till hans föräldrar. Sista breven hem spänner över allt från rörande rader till barn, fruar, fästmör, föräldrar till rena uppgörelser med föräldrar och andra. I en del fall är handstilen knappt läsbar. I andra är tonfallen höga. Vad skulle du skriva om du satt där med tomt papper framför dig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar