Den övre bilden visar en blåmes som vi ser den. Den undre vad en blåmes ser ... Den blå hjässfläcken är borta. Fjädrar reflekterar ultraviolett ljus olika.
Småfåglar har ett annat färgseende än rov- och kråkfåglar. Skillnaden ligger i den tapp i näthinnan som reagerar på ultraviolett / violett ljus. Fåglar har, till skillnad från oss människor, fyra sorters tappar i ögat. Vi har bara tre. Den extra tappen gör att även de ser i UV, ser fler kombinationer, kan blanda till fler färger. Men fåglars ögon är olika inställda, ligger på olika våglängder på UV-skalan. Det är känt sedan tidigare att många sångfåglar ser kortare våglängder jämfört med de flesta andra grupper, exempelvis rovfåglarna.
Tornfalkens UV-känsliga tapp ligger i den violetta delen men har svans in i UV-delen av spektret; det möjliggör till exempel för tornfalken att lokalisera sorkar med ledning av deras urin på marken.
Vad betyder det då? Jo, man har lyckats visa att rovfåglar som testats av forskarna har svårt att urskilja en tätting mot bakgrunden i den normala biotopen för tättingen. Däremot är det precis tvärt om för tättingens artfränder som ser sin tättingkompis ännu bättre. Hittills har man trott att småfågelhannar med färgstark fjäderdräkt levde farligt, eftersom rovfåglar lättare skulle upptäcka dem. Men nu har man upptäckt att småfåglarnas fjädrar reflekterar ljuset på ett speciellt sätt och att skillnader i färgseende gör att småfåglarna syns bara för sina likar. Hannars speldräkt kan alltså locka till sig honor utan att för den skull locka till sig rovfåglar. Småfåglar utnyttjar skillnaden i färgseende till att ses fast inte synas.
Fjädrarna är helt klart, genom det naturliga urvalet, anpassade för att vara så osynliga som möjligt för hökar och falkar. Fjädrarna hos 18 svenska småfåglar, bland dem sidensvans, bofink, domherre, rödhake, blåmes och talgoxe har undersökts. Alla har bjärta fjäderdräkter, och alla har, enligt resultaten, fjädrar som är svåra att se, inte bara för rovfåglar, utan även för andra fiender som till exempel kråkfåglar. Allt detta tack vare två Uppsalaforskare. Anders Ödeen och Olle Håstad .
Tornfalkens UV-känsliga tapp ligger i den violetta delen men har svans in i UV-delen av spektret; det möjliggör till exempel för tornfalken att lokalisera sorkar med ledning av deras urin på marken.
Vad betyder det då? Jo, man har lyckats visa att rovfåglar som testats av forskarna har svårt att urskilja en tätting mot bakgrunden i den normala biotopen för tättingen. Däremot är det precis tvärt om för tättingens artfränder som ser sin tättingkompis ännu bättre. Hittills har man trott att småfågelhannar med färgstark fjäderdräkt levde farligt, eftersom rovfåglar lättare skulle upptäcka dem. Men nu har man upptäckt att småfåglarnas fjädrar reflekterar ljuset på ett speciellt sätt och att skillnader i färgseende gör att småfåglarna syns bara för sina likar. Hannars speldräkt kan alltså locka till sig honor utan att för den skull locka till sig rovfåglar. Småfåglar utnyttjar skillnaden i färgseende till att ses fast inte synas.
Fjädrarna är helt klart, genom det naturliga urvalet, anpassade för att vara så osynliga som möjligt för hökar och falkar. Fjädrarna hos 18 svenska småfåglar, bland dem sidensvans, bofink, domherre, rödhake, blåmes och talgoxe har undersökts. Alla har bjärta fjäderdräkter, och alla har, enligt resultaten, fjädrar som är svåra att se, inte bara för rovfåglar, utan även för andra fiender som till exempel kråkfåglar. Allt detta tack vare två Uppsalaforskare. Anders Ödeen och Olle Håstad .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar