Här finns en intressant artikel som ställer frågor om vad som nu händer och sker.
...Sedan 1945 har i västvärlden flera generationer vuxit upp som förskonats från de bakslag och katastrofer som måste gälla som normala inslag i människans historia.
Tusentals år av historia har helt enkelt gjort en paus som hittills varat i ett drygt halvsekel. I ett historiskt perspektiv är det nästan en oändlighet. Den materiella levnadsstandarden har ideligen höjts och vetenskapliga framsteg förlängt själva livet, så till den grad att denna eviga ”boom” numera betraktas som vårt normaltillstånd.
Det är i dag stört omöjligt att övertyga unga människor om att EU först och främst finns till för att vi européer inte ska börja slå ihjäl varandra emedan krig i deras föreställningsvärld bara existerar på film eller någon annanstans. Det är till och med svårt att argumentera mot en sådan hållning.
Faktum är att min egen generation, fyrtiotalisterna, sannolikt är den mest bortskämda som historien känner: våra liv skulle kunna beskrivas som ständigt stigande kurvor utan vare sig hack eller platåer, en tillvaro som skulle väcka avund hos alla tidigare europeiska generationer och hos hela vår icke europeisk-transatlantiska samtid ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar