Drömdagbok

Varken hästen eller hovslagaren fanns på plats. Huset låg i en vägkorsning. Men hoven hade vi i handen. Letade sen efter hovslagaren och hans hund med ficklampa. De satt i en bil bredvid huset och gav sig till känna först då ljuskäglan fladdrade över dom. Till att börja med var han ganska misstänksam. Letade vi efter hästen längs den skogsslinga som vintertid var skidspår? Vi talade om och tittade på ett par skidor, skickligt gjorda av killen som var både bagare och snickare. Varje träskida pryddes därför av mönster, en slags kringlor, med namnet Resö och årtal prydligt snidade. Fick veta att skidorna vallades med smör som bankades in med klappträ.