Naturen talar ett obegripligt språk. "Det går inte att kommunicera med den. Skymten var för snabb och när fantasin bedrar en eller inte vet man aldrig riktigt visst". Orden skrivs 1937 av en som kommer ur fattigSverige och känner hemlösheten bättre än de flesta. Han är rädd för han lever i en "mellankrigstid, på andra sidan av ett industriellt krig och något på denna sidan om ett annat ännu industriellare krig". Han vill fly, inte fortsätta ägna sig åt "en uppvisning av glada sköldar som jag inte har". Glada sköldar. Vilket uttryck. Man ser hans inställsamma leenden. Nu kastar han skölden och liknar sin samtid vid ett emmigrantskepp som alla förhoppningsfullt entrar. 1937 får vi en första vink om ett framtida omarbetat Aniara-tema. Fast det är inte ett kärnvapenkrig som driver iväg folk utan Hitler och Mussolini. "Fascistisk demagogi och fascistisk kapitalism, som hindrar folken från kvalitet i livet, vill nu istället ge dom den i döden och bygger därför nu de stora emmigrantskeppen. Och suggererade, famlande och skrämda ge sig emmigranterna ombord på de dimhöljda landgångarna".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar