Sommarnatt

Om natten blir vi ensammare och därmed kanske också mer oss själva? Natten förstärker, förstorar och synliggör vårt känsloliv. Förhoppningar och farhågor flyter upp. Sinnena skärps, lyhördheten ökar, om man nattetid vandrar ensam i skog och mark.  

I sällskap är det svårare välja mellan anonymitet eller intimitet. Skiljer sig samtal nattetid från de som förs dagtid. Finns det mer intressant att lyssna på om natten, fler förtroenden? 

Är orden friare om natten? Tankarna? I alla fall bara ett av många sätt att försöka lära känna sig själv. En omöjlig uppgift. I alla fall för mig.