Vägen till Compostella lockar inte bara mig utan pilgrimer från hela världen. Vägen är urgammal. Användes långt före kristna pilgrimer kokade ihop egna sagor om den. Vägen användes förr i samband med riter. Symboler för Ashtarte hittas längs vägen. Själv vill jag vandra fr a av natur- och konsthistoriska skäl. Tokig på mitt sätt.
Och gamla baskiska legender talar om dyrkandet av Mari och megalitgravar. Mari-kulten är dessutom en utlöpare av den mångtusenåriga fornegyptiska kulten av Ishtar, vars kult var spridd runt hela Medelhavet. Kristendomen "segrade" först sedan en romersk kejsare av lämpliga inrikespolitiska skäl (han ville ha fler allierade) plötsligt fick "uppenbarelser", utnämnde sig till Guds talesman och kristendomen till statsrelgion.
Än idag vandrar pilgrimer till Finistere ute vid Atlanten för att bränna sina pilgrimskläder. De är inte de första. Förr gick folk för att se solen dö i och stjärnorna stiga upp ur havet. Allt led i förberedelser inför den sista resan. En slags dödskult med andra ord. Sens moralen? Att vi är lika tokiga och förvirrade idag som vi var för tiotusentals år sedan. Inget mänskligt är mig främmande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar