2009-11-17

Montaigne hos Skavlan


Är världen en teater där människor bara spelar sina roller och deklamerar sina åsikter och gestikulerar som skådespelare? Är vilka åsikter och uppfattningar som helst tillräckligt starka för att människor ska hylla dom på bekostnad av sina egna liv? Eller finns det något "äkta" som vi bara kan komma fram till genom att vi river av oss masken? Frågan kom upp i Skavlans senaste program där han lät några kändisar - Carola, Ari Behn, Hans Rosling och Henke Larsson - skissa sina irrvandringar i livets labyrint och de egna försöken att hitta ut. Skilja mellan vad som är kändissken och vad som är privatverklighet? Allt med oss TV-tittare som nyfikna åskådare. Det var både intelligent och intressant. Carola verkar ha det svårast, spänd och osäker, med allt sitt överspända hopp till Gud som trollkarl i det egna livet. Ari Behn hade också svårt hitta en bra roll att spela, han verkar ligga i krig med allt och alla - inte minst sig själv, medan Hans Rosling och Henke Larsson njöt av att spela upp sina framgångsrika roller. Och det var just det som Montaigne kom fram till! Efter trettio år. Att det gäller att hitta en roll man gillar att spela. För, menade Montaigne, det finns inga masker som vi måste riva av oss för att leva bra liv! Maskerna är nödvändiga. Den som försöker leva utan den - eller dom - får ett helsicke. Titta på Carola och Ari Behn? Men det betyder inte att Rosling och Henke skulle gå fria från avgrundsdjup där alla rollspel upphör. I Roslings fall var det cancer, i Henkes broderns död. Men ändå - det gäller att hitta, lära sig tycka om och sen spela sin roll så bra och övertygande som möjligt. Vi är skådisar. Mer eller mindre taskiga sådana. Den som tror något annat riskerar att förlora sig i Gud vet vad, att jaga efter vind. "Jag just nu och jag för en stund sedan är två olika personer", sade Montaigne. Och fortsatte: "Den verkliga saven i våra liv dör med oss själva, kvar blir bara barken och löven". Dvs i hans eget fall Montaignes böcker. Och i vårt? I bästa fall barn och barnbarn. Inget mer eller mindre. Skavlan är bra! Jäkligt bra!

Inga kommentarer: