Fåglar över Mount Everest

Fåglar flyttar som sagt även över världens högsta berg, Mount Everest i Himalaya. De flesta har setts i bergspass på lägre höjd, 6000 m. ö. h. I sådana pass har man observerat bl.a. brun glada, sparvhök, mosnäppa, drillsnäppa, skogssnäppa, härfågel, sädesärla, svart rödstjärt och lundsångare.

De mest häpnadsväckande observationerna gäller gäss, flockar av grågås och, framför allt, stripgås, som flyger över de allra högsta bergstopparna. Bergsbestigare har sett gåsflockar flyga över Mount Everest topp, 8849 m. ö. h. En lyckades i kikare se en gåsflock som om natten passerade fullmånen kring Mount Everest och uppskattade fåglarnas höjd till 9000 meter. En annan rapportör berättar om en aprilnatt som han tillbringade intill en glaciär på 7 000 meters höjd i samma område. Den kompakta tystnaden bröts plötsligt av det avlägsna kacklandet av en flock stripgäss. Ljudet förrådde hur Av den »hörda flygvägen» att döma flög flocken rakt över en bergstopp på 8500 meters höjd, endast några kilometer från Mount Everest.

Vandra på Gotland?

Det ser ut att blir av. En resa till Gotland för att uppleva en del av det södra gotländska landskapet till fots. Storsudret. Där vandrar man på strandhällarna längs havet genom stora öppna områden av alvar och hedar. Den urspungliga skogen har försvunnit genom hårt nyttjande och bränder. Så nu är det endungar som gäller.

Inte som pilgrimsvägen till Santiago, men alls ingen dålig ersättare.

Folkets bästa: från Napoleon till De Gaulle

I september 1796 bildade general Napoleon Bonaparte en republik, den cispadanska, i norra Italien. Författningen var demokratisk efter franskt mönster, med representation och regering utgående ur allmänna val. Men valen visade att den cispadanska folkviljan inte motsvarade vare sig de franska revolutionärernas eller Napoleons förhoppningar. ( Eller som Tage Erlander uttryckte det: Visst vill jag ha socialism. Problemet är bara att majoriteten av svenska folket inte vill det ). Den cispadanska var reaktionär: adel och präster röstades fram, så den 7 april 1797 drogs därför i ett brev konsekvensen. För att säkra republiken och folkfriheten borde Bonaparte provisoriskt bli statsledare:

"Den lagstiftande viljan måste, så länge Ni stannar, uttryckas av Er allena. Exemplet lär oss, att en representation måste krypa under en lång tid innan den kan gå upprätt".

Under en övergångstid var det därför nödvändigt att koncentrera makten hos den myndighet, Napoleon, som kunde inse och handla i folkets intresse och företräda folkviljan. Några månader senare tillämpades samma metod i Frankrike.

Då parlamentsvalen innebar att rojalisternas position stärktes, genomfördes under general Augereau, en statskupp och utrensning, så en republikansk majoritet kunde tryggas. Allt för att hindra folkets och frihetens fiender att nå makten.

Dessa statskupper 1797 känner vi igen från vår egen tid. Det suveräna folket slås i kedjor för att hindra det från att förråda sig självt. Den i val uttryckta folkviljan ställs mot den "verkliga" folkviljan. Resultatet är fascism, nazism och bolsjevism.

Mot den franska revolutionsmodellen står den amerikanska ( inte den brittiska ). De franska revolutionärerna diskuterade den amerikanska demokratin, men såg den som en helt annan form av statsstyrelse än vad de ville ha. Den dåtida amerikanska modellen liknar vad vi idag menar med demokrati. Den dåtida franska totalitära modellen som Robespierre / Babeuf verkade för motsvarar vad 1900-talets kommunistiska stater kallat folkdemokrati. Någon motsvarighet till den totalitära ideologin fanns inte i amerikansk debatt ( utom Huey Long ). Demokratin var den ram, inom vilken skilda intressen och åsikter i fred och frihet skulle tävla om styret. En vacker vision.

Skillnaden mellan USA och Frankrike? I USA fanns redan ett folklig självstyrelse och frigörelsen från England fullföljde traditionen. I Frankrike skulle folket i ett slag från intet bli allt. Den franska tolkningen av folkviljan är inte bara historisk kuriosa: den har styrt stora delar av modernt franskt politiskt liv - från 1789 ( Robespierre till Napoleon ) till vår samtid ( Petain till De Gualle ).

Den allmänna folkviljan, som finns men inte förmår visa sig i val, får då manifestaras av en person, som blir nationens röst. Ta De Gaulle. Eller som Napoleon sade: "Mitt syfte är att styra människorna som det stora flertalet vill bli styrt. Det är, tror jag, det rätta sättet att erkänna folkets suveränitet".

Edens Lustgård

1987 kom boken på svenska. Då bodde vi utomlands. Köpte den under en semester här hemma och läste den med växande hemlängtan. Attenboroughs breda penseldrag - djur och natur, kultur och geologi, arkeologi och religion, filosofi och naturvetenskap - retade nyfikenheten.

När jag tidigare i år fick tillfälle att träffa honom, gällde mina frågor dels hans intresse för istidens grottmålningar, dels hans samlin av stamkonst. Om detta har han både skrivit och gjort TV-dokumentärer ( The Tribal Eye ).

För Attenborough äger en stor konstsamling, den har t o m turnerat England runt. Idag är det fr a porslin han samlar, men stamkonsten intar fortfarande den främsta platsen.

Attenborough har nyligen skrivit en konstessä i "Amazing Rare Things". Den handlar om landskaps- och djurmåleri.

Nu kommer TV-serien om "The First Eden" ( Edens Lustgård ) på DVD. Ser fram mot att se den nån regnig och ruskig höstkväll. Varför inte i jaktstugan ute på ön?

Stalin och Mao

Här står stenansikten på rad. Mao och Stalin flankerade av Bulganin och Östtysklands Ulbricht. Bilden finns i olika versioner. Dom suddade som dom ville. Den finns med eller utan Bulganin / Ulbricht. Med eller utan blommor i bakgrunden. Lite Orwell-stuk över alltihop.

Men vad hände när Stalin och Mao träffades första gången i december 1949? Då Mao tog transsibiriska järnvägen till Moskva? Den ryska politbyrån betraktade Mao som en gåta. Kunde han att använda för ryska syften? Eller var Mao en ny Tito? Först togs Mao emot av en samlad politbyrå, sen frågade Stalin vad Mao ville ha ut av sitt besök? Mao svarade: "Något som inte bara ser bra ut utan också smakar gott". Det han syftade på var ett freds- och vänskapsavtal. Stalin avböjde med hänvisning till Jalta-avtalet. Om han bröt det vänskapsavtal han hade med Taiwan skulle USA och England ifråga Sovjets rätt till Kurilerna och Sakhalin.

Mao blev förbannad. Om Kina skulle böja sig för den sortens intressen, vad hade då den kineiska revolutionen tjänat till? Om Sovjet inte erkände Kina utan höll fast vid Taiwan-regimen, varför skulle då västländer erkänna folkrepubliken Kina? Samtalen ställdes in. I två veckor. Mao levde mer eller mindre i husarrest, fick raseriutbrott och skrek att i Moska kunde han bara göra tre saker: äta, sova och skita.

Till slut meddelade Stalin att han gav med sig. Mao frågade: Men Jalta då? Stalin svarade: Åt helvete med Jalta. Stalin ville sen ha speciella ryska privilegier i Sinkiang och Manchuriet. Fyra månader senare utbröt Korea-kriget. Stalin spelade inte en oväsentlig roll, Mao ville inte ha ett krig på halsen. Landets ekonomi låg i ruiner efter årtionden av krig.

Såna här utomvärldsliga diskussioner kunde få 1960-talets tokvänster att ta ställning för eller mot Mao, för eller mot olika svenska Moskvaorienterade kommunistiska sekter. För de fanns en uppsjö av dom och dom förökade sig genom delning. En del gick med Mos lilla röda i fickan. Minns en som sade att det lyste av sanning kring den (?!?! ).

Såg en artikel av Anders Ehnmark, där han skrev att när Kina- / Albanienhysterin var som värst i tokvänstern, brukade Ehnmark och Guillou skämta med varandra och säga att om de här stenansiktena skulle få makten ( ingen av dessa sekter var ens kända för vanligt vettigt folk ), ja då skulle de bli tvugna gå i landsflykt.

Maos betydelse för Kina

Ang Diktatorerna skriver Anynom i en kommentar: "Enfaldigt. Vad hade Kina varit utan Mao-Tse-Tung". En som funderat på saken är Philip Short, under 30 år BBCs utrikeskorrespondent och författare till boken "Mao. A Life".

Där återges det kinesiska kommunistpartiets interna värdering av Mao: "Om han dött 1956 hade han blivit odödlig. Hade han dött 1966 hade han fortfarande betraktats som en stor man. Nu dog han 1976 efter att ha kört landets ekonomi i botten". Mao styrde i 27 år.

Philip Short skissar sen en Mao-bild. Påpekar att Mao ledde en fjärdedel av världens befolkning. Styrde över ett område stort som Europa. Samlade sådan makt i sina händer att t o m Kinas kejsare förbleknade. Genomförde såna drastiska förändringar att Kina från att ha varit en koloni, av egen kraft frigjorde sig från japanskt herravälde och inre kaos, tog plats i FNs säkerhetsråd, skaffade sig atomvapen / satelliter och interkontinentala robotar. Allt inom loppet av några årtionden.

Mao jämförde sig med kejsar Shi Huang Ti, mannen som lät bygga den kinesiska muren. Den kejsare som genom Kinas historia betraktats som den grymmaste, värsta. Men i motsats till Stalin likviderade inte Mao miljoner, gick inte igen lisor på vilka som skulle avrättas. Det behövde han inte menar Short. Det gjorde Maos ekonomiska politik som dödade fler människor än någon annan historisk epok ( undantaget totala antelet dödade under andra världskriget ). De Mao dödade dog av svält. Mao iscensatte den ena katastrofala ekonomiska experimentet efter det andra.

Philip Short summerar: Stalin kontrollerade sina medborgares handlingar. Hitler om de var judar eller s k "icke-människor". Mao ville bara veta vad människor tänkte.

Mozarts muslimska operor

I en artikel i dagens New York Times skrivs om 250-årsfirandet av Mozarts födelse. Då framfördes Mozarts alla operor i ett enda svep. Det fattas en intressant vinkel. Det muslimska inflytandet.

Allt började på en jobbresa i Wien. Guidades runt i Mozarts lägenhet. Den låg en stenkast bakom Stepansdomen där Mozart gifte sig, döpte sina barn och begravdes. Kom direkt från en högmässa till lägenehtern. Hade läst Mozarts brev och några biografier samt efter bästa fömåga försökt ta till mig hans musik. Lägenheten hade i alla fall klarat sig undan andra världskrigets amerikanska bombningar. Min guide hade egna minnen av tiden.

Mozart var som folk är mest. Blev nervklen när det inte var party på gång. Söp, rökte och spelade bort förmögenheter på kort och hästkapplöpning. Vad gäller fruntimmer finns elaka rykten men inga bevis. Mozart ansågs ful, hade koppärrigt ansikte, var liten till växten och sågs över axeln av Wiens överklass. En uppkomling utan anor. De skrattade åt hans försök att imponera genom att klä sig dyrt. Mozart tjänade stora pengar.

Han hade intressanta vänner. Konstnärer, musiker, författare och förläggare. Men också en afrikan. Madi Make. Hans porträtt hängde på väggen hemma hos en Mozartforskare jag besökte ( Brigitte Hamann som även skrivit standardverket om den unge Hitlers liv i Wien ). Historien om Madi Make kastar ett grällt ljus över dåtidens Wien.

Han kom ursprungligen från Somalia eller kanske Etiopien. Kallade sitt hemland för Manna Farah. Sin stam för "Galla". Sitt språk för "gangsiglang". Madi Make uppgav att hans mor hette Fatima och var muslim. Faderns namn nämnde han aldrig, men när han talade om honom skedde det med aktning. Fadern var stamhövding och höll sig till förfädernas religion - en form av animism.

I Manna Farah rasade ständiga stamkrig. Under ett sådant såg han föräldrarna dödas, tillfångatogs och fördes som 7-åring till slavmarknaden. Där byttes han bort mot en häst. En afrikan med europeiska arbetsgivare, "André", lärde upp Madi Make till kameldrivare. Sen såldes han vidare, hamnade i Italien där en greve köpte honom och kostade på en utbildning. Made Maki var intelligent och språkbegåvad. Som vuxen behärskade han ett flertal europeiska språk.

En österrikisk prins på besök, general Johan Georg Lobkowitz, fick sen Made Maki som gåva. Pojken döptes och gavs namnet Angelo Suleiman. Han blev kvar hos nye herre i över 20 år och deltog bl a i fälttåget mot Österrikes ärkefiende, det ottomanska Turkiet. Där erbjöds Angelo Suleiman t o m en militär befattning med avböjde. Okänt varför.

Vid Lobkowitz död 1753, överlämnades Angelo Suleiman till en annan österrikisk prins, Joseph Lichtenstein. Han användes nu bl a som statussymbol. Gick klädd i vitt. Hans herre tyckte han gjorde sig bäst så.

Suleiman var en skicklig schack- och kortspelare. En kväll gjorde han sin lycka. Vann 20 000 floriner på kortspel. En enorm summa pengar som gjorde det möjligt att leva ett fritt liv. Han gifte sig i hemlighet med en österikisk änka efter en holländsk general. Något som utlöste en storm av fördomsfulla reaktioner. Suleiman stöttes snabbt ut ur Lichtensteins hus och Wiens societet. Flyttade till ett hus i en förort där en dotter föddes.

Först två år efter Lichtensteins död togs Made Maki till nåder och upptogs som medlem i frimurarlogen "Zur Wahren Eintracht". Samma loge som Mozart tillhörde. I besöksliggaren står deras namn slående ofta tillsammans. Gjorde de sällskap?
Dagens musikforskare tror att Mozarts umgänge med Madi Make kan ha bidragit till hans toleranta skildring av det ottomanska imperiet. I operan "Enleveringen i Seraljen". Vissa hävdar att Made Makis berättelser sannolikt inspirerat Mozart till gestaltningen av den upplyste muslimske härskaren Pasha Selim. En härskare som i operan friger europeiska slavar och som avstår från att förgripa sig på operans europeiska hjätinnor. En upplyst härskare. I starkt kontrast mot dåtidens Wien och dess kejsare. ( Det finns också forskare som hävdar att Trollflöjtens Sarastro inspirerats av Madi Make ).

Inte undra på att Mozarts fiender organiserade sig och iscensatte visselkonserter och burop under operans premiärföreställning. Den var var kontroversiell.
Hur Made Makis liv slutade? Efter sin död flåddes han, stoppades upp och ställdes ut till allmänt beskådande. Trots fruns och familjens protester. I kejsarens naturaliesamling. Där, bland fåglar och exotiska uppstoppade djur stod Made Maki fram till 1848.

Då, under oroligheterna i staden, besköts byggnaden och fattade eld. Allt brann upp.

Volkmar Braunbehrens: Mozart in Vienna 1781 - 1791
Paul Nettl: Angelo Suleiman - Friend of Mozart

Hitler, Stalin och Mao

1987 var jag i Warzawa på en av den polska fackföreningen Solidaritets underjordiska konferenser. Den rörelsen, liksom Charta 77 och USAs medborgarrättsrörelse, fångade min fantasi. Förstod vad de kämpade för.

När jag nu läser Richard Overy´s bok "The Dictators" återuppstår de förvirrade vänsterdebatter som fördes i Sverige under 1960-talet. Hur kunde det som kallades för tok- eller grönsaksvänster, tro på en väpnad revolution? I ett Sverige som under 1960-talets rekordår stod mitt i en aldrig tidigare skådad högkonjunktur?

Overy skildrar diktatorernas väg till makten och hur de sedan utnyttjade den. Den personlighetskult som växte upp kring ledarna. Partistatens diktatur och terror mot oliktänkande. De framtidsutopier som målades upp och den propaganda som pumpades ut. De kulturella revolutioner som skulle skapa "den nya människan". Framväxten av planekonomi som satte den militära upprustningen i centrum och sist men inte minst lägren.

Bruno Liljefors

Det finns tavlor man aldrig ser sig mätt på. Dit hör flera av Bruno Liljefors målningar. Som t ex den här av ejdrar på ett skär. Man hör både havet och ejdrarnas skrockande.

Bakgrunden är den att han fotograferade klippan - som låg utanför Bullerö, fotona finns bevarade - och sen arbetade med tavlan i omgångar. Ejdrarna placerades olika; än var det fler hanar än honor etc.

Här finns mer information om ejdern. Och här en inspelning av dess läte. Bruno Liljefors anses vara vårt lands kanske främste djur- och jaktmålare.

Ejdern - unik bland änder

Ejdern är unik bland änder. Ofta tar mer än en hona hand om en jättestor kull med ungar. Forskarna undrar vad honorna vinner på samarbetet? Vilken relation har de till varandra? Är de släkt ( genetiska undersökningar på gång ) eller väljer de slumpvis sin kompanjon? Och går det bättre för de ungar som tas omhand om fler honor än en än för de som tas omhand om sin mamma?

Ejderungar är självförsörjande från första stund. De behöver inte matas utan bara lotsas till de ställen där maten finns. Det rör sig om märlkräftor, havsgråsuggor och amåkryp som håller till i grunt vatten på stenar och i tångruskor. I den mån det går försvarar honorna ungarna mot trutar, gäddor och andra predatorer.

En fjärdedel av ejderhonorna tar hand om sina egna ungar, ansluter sig inte till något kollektiv. Det gör däremot hälften av honorna. Forskarna har sedan färgmärkt ejderungar och på så sätt kunnat se hur honorna ställer och styr med ungarna så att de för det mesta ser till att ha sina egna ungar närmast sig själva. Dessutom strävar varje ejderhona efter att befinna sig så mitt i den stora ejderflocken av honor och ungar som bara möjligt.

På så sätt hamnar andra honor och deras ungar i periferin där de - enligt forskarna -troligen tjänstgör som ett slags "levande sköldar" mot omvärlden. Längst ut hamnar de ungar i som inte har någon egen mamma i gruppen.

Strindberg om gäddan

..."Och så havets örn, Östersjöfiskarnes konung, den smäckert byggda kuttertacklade gäddan, som älskar solen och, som den starkaste, icke behöver sky de ljusa färgerna, som står med näsan i vattenytan och sover med solen i ögonen, drömmande om
blomsterängarne och björkhagarne därovan, dit han aldrig kan komma, om den tunna blå kupan, som välver sig över hans våta värld, där han skulle kvävas och
där fåglarne dock simma så lätt med sina håriga bröstfenor" ....

Strindberg om aborren

..."Men högre upp, i det ljusare och varmare vattnet, går den vackra men djupsinniga abborren, Österhavets kanske mest utmärkande fisk. Välbyggd och stadig, men ännu något klumpig som en kosterbåt, bär han Östersjöns egendomliga blågröna färg och nordiskt lynne; lite filosof och lite sjörövare; en sällskaplig enstöring, en ytlig, som gärna söker djupen och stundom når dem, en lättjefull, excentrisk, som långa
stunder står och stirrar på strandstenarne, tills han vaknar och skjuter fram som en pil, tyrann mot sina egna, men snart tam, återvänder gärna till samma plats och hyser sju inälvsmaskar" ...

Clinton, golfen ... och sanningen

För några år sen besökte Clinton Sverige. Bl a för att hålla föredrag och spela golf. Tyvärr hann jag inte besöka någondera. Det hade varit intressant av flera skäl. Så här ser förresten Clintons golfswing ut.

Under en golfrunda på fyra timmar hinnner man få en ytlig men ganska bra bild av en människa. Hur handskas han / hon med självbilden då de missar bollen? Duffar, hookar, slicar, ligger i ruff, pluggad i bunker, i vatten eller irrar i skogen och letar boll? Juniorer får spel, kastar bollar och klubbor, andra bara skakar stillsamt på huvudet. Golfen rymmer en speciell avdelning på Psykologiska Museet, avdelningen "Ironi".

Golfreglerna är ganska hårda. Ingen extraserve som i tennis och boll skall spelas där den ligger. Mot den bakgrunden är det intressant ta del av hur Clinton golfar. Humoristiskt avslöjat av Don van Natta i "First of the Tee. Presidential hackers, duffers and cheaters from Taft to Bush".

Det visar sig att Clinton spelar inte bara på en boll utan flera. För att snabbt "glömma" vilken som var hans första? Medspelare vet dock besked. Det är alltid den som ligger bäst till! van Natta gick i samma fyrboll som Clinton.

När de närmar sig green får Clinton alla puttar till skänks. Även om de ligger 30 meter från kopp. När rundan sen var klar visade Clinton stolt upp sin score på 82 slag. Mycket bra. Don van Natta, som räknat Clintons alla slag, fick det däremot till mer än 200.

Inte undra på att Clinton förvägras medlemskap i de Washington-klubbar där han ville bli medlem. Van Natta skrev om rundan. Både i New York Times ( där fanns fotot på Clintons scorekort ) och i sin bok. Clintons polare Trump löste dilemmat genom att bygga en ny golfbana och göra Clinton till hedersmedlem. Så går det till i en del sammanhang.

Hur Bush spelar golf? Så fort det bara går. Han kör ett slags golfrace. Vill ideligen sätta nytt hastighetsrekord för en golfrunda. Något som får mig att tänka på en av hans kommentar efter attacken mot World Trade Centre 11:e september. CIAs chef upplyste då Bush om att Al Qaida fanns i ett 60-tal länder: "Lets pick them one by one", blev Bush´s snabba svar.

Don van Natta: First of the Tee. Presidential hackers, duffers and cheaters from Taft to Bush.

Nässilfjäril på väg ut IV

De glest tandade vingarna är på ovansidan intensivt rödbruna. Det främre vingparet har längs framkanten en rad omväxlande svarta och vitgula fläckar. Varje framvinge har också en svart fläck vid bakre kanten och två mindre fläckar nära mitten. Bakvingarna är i den inre hälften svarta. Alla vingarna har längs periferin ett svart- och blåfläckigt band. Vingbredden är 48-52 mm.

Nässelfjärilen och den vita rapsfjärilen är de vanligaste av Sveriges dagfjärilar. Nässelfjärilen är också vanlig i hela Europa. I de södra delarna av Sverige uppträder den i minst 2 generationer per år; den sista övervintrar. Flygtiden varar hela den blidare delen av året och de övervintrande fjärilarna kan lockas fram ur sin gömställen till och med mitt i vintern, om solen skiner varmare än vanligt.

Nässilfjäril på väg ut III

Doft och smak spelar en stor roll i fjärilarnas liv. De flesta fjärilshonor sänder ut doftsubstanser, feromoner, med vilkas hjälp hanarna kan lokalisera dem på långt håll. Hos många grupper, t.ex. spinnare, har hanarna antenner som är kamformiga eller på annat sätt ytförstorade för att få plats med en stor mängd doftreceptorer. Hos en del dagfjärilshanar är vissa vingfjäll ombildade till s.k. doftfjäll som avger feromoner, vilka stimulerar honan till parning. Honorna använder smakreceptorer på fötterna för att kontrollera att de lägger äggen på rätt växt.

Nässelfjäril på väg ut II

Fjärilarnas färger är knutna till fjällen och utgörs av dels pigmentfärger, dels strukturfärger. De förra betingas av färgämnen, pigment, som absorberar vissa av ljusets våglängder. Strukturfärger, t.ex. skimrande färger hos blåvingar och guldvingar, uppkommer genom reflexion och interferens till följd av fjällens skiktade finstruktur och uppfattas därför olika av betraktaren beroende på hur ljuset faller på vingarna.

Färger och färgteckningar fungerar som signaler både till artfränder och till andra djur. Hos dagflygande fjärilar spelar färgerna en väsentlig roll vid partnerval och revirhävdande. Hos många fjärilar är färgteckningarna också viktiga i kampen för att undkomma predatorer. Vingarna hos nattaktiva fjärilar, och vingundersidorna hos dagfjärilar, är ofta kamouflagefärgade för att undgå upptäckt under dagens vila. Ögonformiga teckningar på vingar som hastigt exponeras och skrämmer angripare är också vanligt.

Fjärilar som innehåller giftiga eller illasmakande ämnen annonserar ofta detta för presumtiva predatorer genom att vara tecknade i rött eller orange i kombination med svart. Andra fjärilar har utvecklat mycket snarlika färgteckningar trots att de inte är giftiga – de luras

Nässelfjäril på väg ut

Tyvärr har jag ingen video och kan inte lägga ut det hela live. Men vackert och fascinerande är det från början till slut ... Av NE framgår att antalet larvstadier mellan ägg och puppa varierar från tre till nio, men fyra till fem är vanligast.

Inför förpuppningen spinner en del larver en kokong, dvs. ett hölje av silke som de innesluter sig i. ( Silkesfjärilens kokong har i Asien utnyttjats för sidenproduktion i flera tusen år ). Många larver förpuppar sig i marken och tillverkar då sällan någon fullständig kokong.

Fjärilslarver kan också använda silke till att hålla sig fast med eller till att spinna en stor gemensam spånad, där många larver kan få skydd mot predatorer. Pupporna är av typen mumiepuppa, där antenner, vingar och ben ligger fastkittade vid kroppen.

Om konsten att kläcka fjärilar

Så här ser det ut nån timma innan fjärilarna kläcks. Vingarnas mönster lyser genom puppans vägg. Det är lika fascinerande varje gång att se hur fjärilen tar sig ut, torkar och pumpar upp sina vingar innan den ger sig av. Dess färger är nu som klarast och det är kul ha dom klättrande på sig.

Det som ligger nedanför fjärilen är den kostym den bar som larv. Att se larven hänga sig upp-och-ner, våldsamt kasta sig hit och dit för att kränga av sig larvkostymen innnan den förvandlas till puppa är ett enastående skådespel. Fjärilarna på bilden har jag hängande i en enkel fruktskål.

Om man vill inte vill fånga och odla larver, se dom förpuppas och fjärilar krypa ut efter några veckor, så kan man detaljstudera en levande fjäril genom att göra så här:

Fånga djuret med håv och för in det i en glasburk. Ställ sen ner burken i en kylväska med kylklampar. När de varit i kylväskan en kvart eller så tar du upp burken. Du stryker sedan pek- och/eller långfingrarna mot pannan där du förhoppningsvis har lite svett - för det är väl en solig och varm dag när du är ute. När nu den lite småfrusna fjärilen kryper upp på de varma svettiga fingrarna som du försiktigt sticker in i burken brukar de i 9 fall av 10 stanna på fingrarna eller handen och värma upp sig någon minut eller två i bästa fall innan de flyger iväg. Då kan du lätt se fjärilen på nära håll. En del arter är mer "tillmötesgående" än andra. De kan sitta på handen i c:a 3 - 4 minuter innan de flyger iväg.

Här finns mycket material om hur man går tillväga för att odla fjärilar.

Tranorna börjar röra på sig

Det är inte utan att det känns vemodigt. Igår kväll samlades tranorna till de första större flygövningarna. Än dröjer det ett tag innan de sticker söderut, men tyvärr så påminner de om vad som komma ska som en braskande löpsedelsrubrik. Men fina var de att se och höra där de sträckte medan dagsljuset succesivt skruvades ner.

Veckans Berglin: små saker som ...

... har som tema "små saker" som kan göra en berömd. Att förena samhällskritisk skärpa med humor är inte alla förunnat. Visserligen har vi fina traditioner att falla tillbaka på men Berglins figurer och dess reflektioner gör en inte bara på gott humör, de gör även delar av vår samtid synligt. Gudskelov finns det mesta av Berglins aktuella teckningar tillgängliga på nätet. Titta in här.

Sånt som öppnar ögonen

Ingen målning kan fånga verkligheten. Nietzsche hade rätt då han krev: "Fullständigt sann mot naturen? Vilken lögn! Hur skulle naturen nånsin kunna spärras in i en målning?"

Nu är det larv-dags uti naturen. Förra årets generation av nässelfjärilar dör undan, den nya generationens ägg har blivit larver ( här ) som käkar för brinnande livet. En larv är i princip bara en käft med en enda lång tarm. De växer oupphörligt, går igenom sex stadier innan de hänger upp sig för att förpuppas. Här finns en video om det. Sen är det alltid lika fascinerande att se när de spinner sin egen kokong.

Kokonger kan vara svåra att hitta. Ett sätt är att dra på sig regnkläder, fälla upp kapuschongen för att sen, liggande på rygg, åla sig in i ett stort bestånd nässlor. Då lär man tydligare se alla kokonger. En intressant video om hur larver kan bete sig finns här!

Den biologiska bakgrunden till vad som sker i kokongen är intressant. Larvens gigantiskt effektiva käkmuskler begår nu harakiri, programmerat självmord. Apoptos. De behövs inte längre.

En dödsreceptor på muskelcellernas yta aktiveras, en kaskad av enzymreaktioner inleds och cellernas eget DNA bryts ner. Hos oss människor bildas 100 000 nya celler / sekund. Lika många måste elimineras. Om inte det fungerar är vi illa ute. Några av de för vårt liv och hälsa viktigaste apoptosmekanismerna återfinns i vårt immunsystem, det som ska försvara oss mot virus, mikroorganismer och parasiter.

Hos ett människofoster uppstår de första kroppshålorna genom apoptos. Fingrar och tår separeras från varandra genom att den mellanliggande vävnaden går i apoptos.

De forskare som kartlade apoptosens processer belönades med Nobelpris. Här finns pressmedelandet på svenska. Och för den som vill lära sig mer om ägg, larver och puppor finns den här länken.

Kungsörn attackerar räv

En fantasttisk jaktsekvens med kungsörn. Fattar inte att räven inte biter av örnens ben? Och vilken kamp ...

Hur mycket orkar en kungsörn lyfta?

När jag frågat svenska forskare svarar de ungefär tre kilo. Den här sekvensen får en att undra. En gång när jag var ute på Vaeroey, en ö i Lofoten, träffade jag gamla gubbar som berättade hur kungsörn jagade lamm.

De slog ner på ryggen och lammen sprang i panik ofta rakt fram. Även de rusade ut för ett stup. Om örn gav sig på äldre får, slog dom på ryggen, rusade fåret rakt fram innan det gjorde en brant sväng i 90 grader. Örnen slungades då av och fåret klarade sig. Om än med skador.

Gubbarna berättade också hur de fångade örn med händerna. Samma sak hörde jag sen i Afghanistan av afghanska bönder. Men det är en annan historia.

Matkonkurrens bland kungsörnsungar

Jagande kungsörn

I slutet på 1800-talet importerades hare till Färöarna. Vintertid fick den sin vita skyddsdräkt. Problemet var bara att på Färöarna snöar det nästan aldrig. Örnarna hittade hararna hur lätt som helst. De stack ut som vita markeringsmärken. Men så började evoltionära anpassningsmekanismer komma in i bilden. De harar som av genetiska skäl inte skaffade sig vinterdräkt, överlevde och ynglade av sig. Det tog bara några årtionden så fanns det knappt några vita vinterharar kvar på öarna. Så fort arbetar evolutionen.

Kungsörn på frammarsch

Igår såg jag örn. Så människor reagerade! De pekade och skrek. Det var något extra.

Örnsymbolen kan följas tusentals år bakåt i tiden. Den återfinns på väggarna i Egyptien pyramider, bland Mesopotamiens och Persiens monumentalskulpturer, i det klassiska Grekland, bland romerska arméer och fälttecken, hos Europas kunga- och kejsarhus.

Napoleons fältmarsalk, Jean Baptiste Bernadotte, som valdes till svensk kung 1810, hade i ättens vapen en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar som huggit klorna i en åskvigg.

Men örnen är inte bara en makt- utan även en frihetssymbol. I Völvans spådom i isländska Eddan, siar en spåkvinna om jordens undergång, Ragnarök. Hon siar även om en skön ny världsom stiger ur havet. Samma örn, fritt svävande över fjällen, sjunger ABBA om.

En annan som såg örnen som en frihetssymbol var August Strindberg. 1871 under en promenad i havsbandet, hittade han en örnfjäder på Kymmendö. Han använde den sen som penna och undertecknade sina brev med "Örn. Fri."

I vår egen tid då? USAs befälhavare i Irak, generallöjtnant David Petreaus, bär i uniform en stiliserad örn-bild på höger arm. Petreaus ledde, då han var stationerad i Kurdistan, den 101:a luftlandsättningsdivisionen, "De Skrikande Örnarna". En elitdivision som inom loppet av 36 timmar kan landsättas var som helst på Jorden.

Kungsörn är 230 centimeter mellan vingspetsarna.Idag finns i Sverige uppåt 2 000 exemplar spridda över i princip hela landet.

Istidens grottkonst igen ....

Peter Gärdenfors har skrivit en artikel om istidens grottmålningar. De har alltid fascinerat och kommer att fortsätta göra så. Grottmålningar finns över stora delar av världen. I Sydeuropa finns de äldsta hittills kända, målade för cirka 40 000 år sedan, men förhistoriska målningar i liknande stil finns även i Nordamerika och i Australien. Fast då 10 000-tals år yngre. Ett problem för forskningen är hur målningarna kan uppvisa så stora likheter trots att de målats på olika kontinenter med tusentals års mellanrum ( tycker inte det är så konstigt - det är ju inga Picassomålningar de utförde utan djurmålningar ). De som målat bilderna kan rimligen inte ha kunnat påverka varandra över så stora avstånd i rum och tid ( kanske inte, men djur fanns ju alla kontinenter och i alla tider ). En annan gåta är varför man målade dem. ( Den intressanta frågan är varför de målade djur, inte landskap, inte människor ).

I ”The Nature of Paleolithic Art” (2006) framför nu Dale Guthrie, amerikansk professor i paleozoologi i Alaska, jägare och konstnär, tesen att det är tonårsgrabbar som stått för merparten av klottret i de europeiska istidsmålningarna. Med klotter menas könsorgan. Grottorna är fyllda av dom. ( Det har jag själv sett ). Till stöd för tesen att det är värstingar som ristat, har han mätt upp storleken på avmålade händer. De finns överallt i grottorna och tillhör småbarn resp tonåringar. Men Guthris stora poäng, jägare och djurexpert som han är, är den nogranna redogörelsen för den makalösa djurkännedom som dessa istidsmålningar uppvisar. Som bilden på det snart fölande stoet.

Guthrie konstaterar att här har människor, krypande på alla fyra, i skenet av fladdrande vekar i skålar fylld av djurfett, trängt hundratals meter in i smala, kolsvarta grottor .... För att måla. Så viktigt var det för dom..... Ofarligt var det inte heller. Urgamla skelett efter grottbjörn och sabeltandad tiger ligger kvar. Grottorna användes av både djur och människor. I årtusenden.

Guthrie påpekar att de riktiga grottmålningarna - inte klottrat - är enastående. Vilka proportioner! Vilka fäger! Vilken stilkänsla! Vilken djurkännedom! Som biolog häpnar han över vad han ser. Hur kunde de måla detta? För 40 000 år sen? Direkt ur minnet? I mörkret? Få till proportioner så vi ser exakt vad de ville att vi skulle se? Björnar, zebror, magnifika renhjordar och mammutar; ristningar avbildar djur som lax och sköldpadda.

Gärdenfors gillar inte Guthries bok. Den är inte tillräckligt teoretisk. Lämnar fler frågor obesvarade än besvarade. Tror jag det professorn. Det är bokens styrka. Det finns för mycket teori om grottmålningar och för lite verklighetsanknytning. Lyssnar hellre på vad en djurexpert ser och tänker inför djurmålningar än en skrivbordsmänniskas aldrig så intressanta teorier. Så begränsad och fyrkantig är jag. Vi kommer aldrig att få veta varför dessa målningar utfördes.

Dale Guthrie: ”The Nature of Paleolithic Art”

Hur många vingslag/sek och hastighet/km

En bålgeting har tagit ett påfågelsöga. Hur fort flyger de? Och med hur många vingslag / sek?
Hittat följande tabell:

Vingslag per sekund:

Medelstor dagfjäril 5 - 10
Flickslända 16
Skorpionslända 30
Trollslända 25 - 40
Ollonborre 50
Svärmare 50 - 90
Blomfluga 120
Humla 130
Husfluga 200
Stickmygga 600
Fjädermygga 1000
Knott 1046

Den högsta kända vingslagsfrekvensen för någon insekt är 1046 vingslag i sekunden. Den lägsta vingslagsfrekvensen som rapporterats för någon insekt är 5 vingslag i sekunden för en makaonfjäril.

Flyghastighet i km/timme:

Dagsländor, små markgräshoppor 1.8
Jordhumla, guldbagge 3.0
Febermygga 3.2
Ekoxe, flicksländor 5.4
Ollonborre, kolfjäril, geting 9.0
Spyfluga 11
Svärmare 18
Bin, fäbromsar 22
Bålgeting 25
Stor trollslända 25 - 40

Stämmer uppgiften om bålgeting? De jag sett flyger sakta, men de kanske kan lägga in en högre växel vid behov?

Saddams grav - ett pilgrimsmål?

Dagens New York Times bjuder på läsning om om Saddam. Hans anhängare och stamfränder har öppnat ett pilgrimscentra vid hans grav.

Enligt ett USA-dekret från 2003 är det inte i Irak tillåtet att hänga upp målningar, foton eller resa statyer över Saddam. Även demonstrationer till Saddams ära har förbjudits. Men i Awja har man nu rest ett Martyrernas Hem över Saddams och hans söner Uday och Qusay. Det besöks dagligen av en handfull personer. Det är livsfarligt bege sig dit. En av Saddams anhängare, hövding för Abu Nasir-stammen, måste godkänna besöket liksom delar av den nationella motståndsrörelsen.

När Saddams kropp kom frpn Baghdad begravdes den först i lokal moské. Något dygn senare till det hus som Saddam lät uppföra för att ge som gåva till staden. Där ligger han nu omgiven av två irakiska flaggor - i den version som Saddam använde sig av - och orden "Gud är Stor".

Saddam avrättades natten till lördag 30:e december 2006. Genom hänging. Beslutet fattades av en domstol i det irakiska folkets namn. Hängningen filmades med hjälp av mobiltelefon och sekvensen lades ut på Internet. Av den skakiga vidoen framgår att Saddam Hussein in i det sista hånades av anhängare till den religiösa ledaren Mogtada Sadr. Därav ropen "Moqtada, Moqtada" ...

Det rep som Saddam hängts med såldes till högstbjudande. Medlemmar i den stam Saddam tillhörde - det finns omkring 150 betydande stammar i Irak - planerar nu att bygga ett museum i närheten av Saddams grav. De ska även ställa ut den rock, de vita kläder och de skor Saddam bar vid sin död. Men mest uppmärksamhet har riktats mot planerna att utge de memoarer Saddam skrev i fängelset.

En av Saddams försvarsadvokater, Saleh Armouti, uppger att uppgiften är korrekt. Saddam ska förvandlas till martyr. Han använde sig mot slutet av sin karriär av den sunnitiska formen av islam för att legitimera sin makt.I varje större shiitisk stad i södra Irak, lät Saddam uppföra en stor sunnitisk moske. Saddam lade också beslag på de donationer som shiiter gav till underhåll av sina heliga städer - Najaf och Karbela. Medlen användes för att finansiera en nationell troskampanj. Den sunnitiska, inte shiitiska, formen av islam skulle spridas i södra Irak.

http://www.iht.com/articles/2007/08/02/news/saddam.php

Locka på älg ... ännu en variant

Intressant variant på älg-lock. De här killarna har med sig ett horn och skrapar det mot en trädstam samtidigt som de lockar. De får tjuren att simma över en tjärn, men sen rör den sig i så tät skog, att de avstår från att skjuta ...

Älg - simmande och dykande ....

Att älg gillar näckrosor visste jag. Men jag aldrig sett eller hört någon som berättat om "snorklande" älgar ... Här är i all fall en. Präktig tjus som simmar med skallen under vattnet.

Undrar om det är näckrosor eller annat ätbart han var ute efter? Eller om det också är ett sätt skydda sig mot insekter?

Älg och varg ....

Vad vet forskarna om varg och älg? Hur många älgar tas av friska, sjuka, unga, gamla, kor, kalvar eller tjurar?

Av 209 vargslagna, könsidentifierade undersökta älgar var 134 (64 %) kalvar och 33 (16 %) ettåringar. De två yngsta åldersklasserna utgjorde alltså 80 % av de vargdödade älgarna. Ju större andel kalv som vargen tar, desto mindre inverkan har vargen på den lokala älgpopulationens produktionsförmåga.

Varg föredrar kalvar framför äldre älgar och vuxna kor framför vuxna tjurar. Men hur ser bytesvalet ut om man jämför olika vargrevir? Har alla vargflockar samma preferens för kalvar? Nej, antal kalvar och vargarnas jaktstrategier varierar över landet.

De flesta av de älgar som tas av vargarna är inte i dålig kondition utan snarare likvärdiga med de älgar som skjuts under jakten. Sannolikt är detta ett resultat av att vi i Sverige överlag har en god födosituation för älgstammen så att det är relativt ovanligt med utmärglade älgar.
Vargarnas flockstorlek varierade från två till åtta individer mellan olika år och revir.

Predationstakten, genomsnittligt antal dagar mellan slagna älgar, varierade mellan 2,7 och 8,4 dagar per slagen älg. Medelintervallen är 4,8 dagar (säkert + sannolikt vargslagna älgar) respektive 5,8 dagar (endast säkert vargslagna) per slagen älg. Detta byggde alltså på data från vinterhalvåret.

Preliminära resultat från motsvarande studier under sommarperioden tyder på att intervallet mellan slagna älgar kan vara betydligt lägre under denna årstid, troligen beroende på att kalvarna då är mindre och därmed erbjuder en mindre mängd biomassa per slagen älg än under vintern. Hur stor inverkan har då vargens uttag på älgen?

Länsnivå: Det jaktliga uttaget svarade för 93 % respektive 95 % av dödligheten hos älg.

Trafikandelen står för 2,7 % respektive 1,9 % av den kända dödligheten i älgstammen. Björnens uttag i älgstammen har inte tagits med i denna beräkning. På länsnivå verkar vargens inverkan vara marginell. Frågan är bara om länsvisa beräkningar är en relevant skala för att diskutera vargens inverkan på älgstammen i våran relativt glesa vargpopulation?

Revirnivå: En viktig faktor är hur mycket älg det finns inom vargreviren. I Sverige ligger älgtätheterna vanligen mellan 5 och 15 älgar per 1 000 ha. Hur stort område fördelar vargarna sin predation över? Reviren omfattar i snitt en yta av 1 000 km2. Det är viktigt komma ihåg att predationstrycket per ytenhet blir tre gånger så högt i ett 500 km2 stort vargrevir som i ett 1 500 km2 stort vargrevir vid samma flockstorlek. Forskarna räknar med en revirstorlek på 800 km2.

Sen gäller det att bedöma produktionsförmågan i den lokala älgpopulationen, dvs. hur många kalvar som produceras varje år. Detta är i sin tur beroende av könskvoten och åldersfördelningen bland de vuxna älgarna samt fodertillgång. Produktionsförmågan i den svenska älgstammen varierar mellan 30 % och 50 %, beräknad som tillskott av kalv under sommaren jämfört med älgstammen under föregående vinter. Forskarna har valt en produktionsförmåga på 40 %.

Resultaten visar att det möjliga jaktuttaget för jägarkåren, inom etablerade vargrevir, minskar dramatiskt med minskande älgtäthet.

Vid älgtätheter på 10 – 15 älgar per 1000 ha kan älgstammen beskattas med 2 – 4 älgar per 1000 ha. Vid tätheter på 5 – 6 älgar per 1000 ha minskar jaktuttaget till under 1 älg per 1000 ha. Vid mindre än 5/1000 ha finns inget utrymme alls för jakt. Då tar varg och björn hela den årliga produktionen i älgstammen.

En täthet kring 10 älgar per 1 000 ha kan betraktas som ett gränsvärde. Vid denna täthet eller högre får etablering av varg en måttlig inverkan och jakten kan i det närmaste bedrivas i samma omfattning som tidigare. Skogsbolagen ha ner älgstammen till 5/1000 ha.

Ännu en invandrad varg ...

En varg som invandrat från Finland / Ryssland har upptäckts i Dalarna. Om den överlever kan den bli räddningen för den hårt inavlade svensk / norska vargstammens framtid.

—Det här är en sensation och synnerligen välbehövligt. Vi har väntat i 15 år på att en varg utifrån ska blanda sig med de svenska vargarna eftersom vår vargstam är fruktansvärt sönderavlad, säger Olof Liberg, koordinator för den svenska vargforskningen Skandulv, till TT.

Det som är så sensationellt, enligt Lidberg, är att vargen sökt sig ned till Mellansverige och Dalarna där den svenska vargstammen håller till. Enstaka vargar från Finland och Ryssland har tidigare invandrat till norra Sverige, men det är ytterst ovanligt att någon lyckats ta sig söderut.

De försvinner på vägen - skjuts eller körs ihjäl.

Tyngdpunkten i den skandinaviska vargstammen finns i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och Örebro län. Vargstammen består av omkring 150 - 200 individer. Alla är släkt med varandra.

Hela vargstammen bygger på tre vargar som kom till Sverige från Finland omkring 1980. Det vet vi genom DNA-analyser. Inaveln hotar på lång sikt, uppåt 100 år, stammens överlevnad.

— Om den varg som nu invandrat lyckas para sig skjuts den kritiska tiden för vargstammens tillbakagång upp med flera årtionden, säger Olof Liberg.Ingen människa har sett vargen men spillning som undersökts har avslöjat vargens härkomst.

I mitten av juli revs en ren på en fäbod öster om Rättvik. En besiktning av renen visade att den dödats av en varg. Spillning i området samlades in, undersöktes och med hjälp av DNA-analys har det konstaterats att den kommer från en varg med ursprung i den finskryska vargstammen.

— Vargen är den första som invandrat som upptäckts mitt inne i vår nuvarande vargstam sedan 1990, säger Olof Liberg.Vargen försvann under en period i Sverige ungefär samtidigt som den blev fridlyst i slutet av 1960-talet. Vargen var sedan borta under hela 70-talet tills de tre individer som är ursprunget till dagens population kom hit.