Förra sommaren besökte jag St Jean Pied de Port, en underbar liten by vid foten av Pyreneerna. Vandrade i bergen, njöt av väder, mat och människor. Det gav mersmak. Mötte intressanta människor. Alla på väg längs den 1000-åriga leden till Santiago de Compostella i Spanien. Av olika anledningar. De flesta för att få vara utomhus och njuta av natur och gemenskap. Där vandrade par och nyskilda. Troende ( bl a en japansk shintopräst i full mundering ) och icke-troende ( en schweizare hade lett en kamel från Geneve över Alperna ). Gamla som unga. En och annan deprimerad som hoppades kunna "gå igenom" sig själv. T o m en allvarligt sjuk äldre man, vars son var rädd för att pappan inte skulle klara av vandringen utan dö i bergen.Det är en rejäl promenad från St Jean Pied de Port till Santiago. 70 mil. Tar en månad. Man sover i pilgrimshärbergen för en hundralapp per natt. Vandrar 8 timmar om dagen. Svär över blåsor på fötterna, trasslande knän och fisande / snarkande nattgäster i sovsalarna. Hade hoppats få göra den där vandringen i höst. Men det blir inte av. Kanske nästa år?
1 kommentar:
Vill bara lämna en liten not om bilden med rovfåglar och rådjur, den är otrolig! /maria
Skicka en kommentar