1821 började Beethovens leverbesvär. Ett tecken på att han söp. Han rörde sig i två skilda umgängeskretsar. En som tillhörde Wiens musikerliv. Där var han djupt respekterad och beundrad. Hyllad. I kretsen av beundrare kallade han sig själv för "generalissimo", anhängare för "generallöjtnater", "adjudanter" etc.
Den inre kretsen av nära vänner umgicks med honom på kafeer, restuaranger. De diskuterade allt mellan himmel och jord: politik, skvaller, Beethovens privatliv, fiender och karriär. De flesta i denna inre krets var journalister, förläggare och redaktörer. De hade NordAmerika och Storbrittanien som politiska föredömen. Där fanns det yttrandefrihet! Så skålade dom ...
De vurmade för Napoleon och upplysningen. Utmanade takt och ton genom radikala åsikter och skandalöst leverne. Beethoven kommenterade högljutt passerande kvinnors utseende och tullinspektören Franz Janitschek ställde frågan om det var sant att Jesus könsorgan fanns bevarat i ett kloster i Bonn? Allt detta och mer därtill finns nedskrivet i Beethovens konversationsböcker. Han var ju döv, så all kommunikation skedde skriftligt.
Där finns även information om att några i Beethovens umgängeskrets villigt ställde sina promiskuöst lagda fruar till Beethovens sexuella förfogande. Så han fick utlopp för sin sexualdrift, inte bara genom att besök hos prostituerade. Inget gav honom större ångest än dessa regelbunda besök i Wiens horkvarter. Hans vänner återgav sedan i konversationshäftena sina fruars uppskattande kommentarer om Beethovens sexuella förmåga.
Men alla dessa relationer var kärlekslösa. Och det var kärlek Beethoven drömde om. Han fann den i sin dyrkan av naturen. Han älskade grönska och skogspromenader. Och drömde om den den sorts kärlek han anade i sina studier av kristna trosföreställningar, egyptiska och österländska religioner. I ett brev skrev han:
..."Du får inte vara människa. Inte för din egen skull. Bara för andra .... För dig finns ingen annan lycka än den konstnärliga.... Lev enbart för din konst. Dina sinnen är för begränsade för något annat .... Konsten är ditt enda existensberättigande.... Allt som hör detta livet till, ska offras för det sublima, förvandlas till en konstens helgedom .... Utveckla därför allt det som måste gömmas undan inombords ...
Maynard Salomon: Beethoven
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar