2007-06-14

Mozart´s muslimske vän



På jobbresa i Wien vandrar jag fascinerad runt i Mozarts lägenhet. Den klarade sig undan andra världskrigets bombningar.

Mozart var som folk är mest. Blev nervklen när det inte var party på gång. Söp, rökte och spelade bort förmögenheter på kort och hästkapplöpning. Vad gäller fruntimmer finns elaka rykten men inga bevis. Mozart ansågs ful, hade koppärrigt ansikte, var liten till växten och sågs över axeln av Wiens överklass. En uppkomling utan anor. De skrattade åt hans försök att imponera genom att klä sig dyrt. Mozart tjänade stora pengar.
Han hade intressanta vänner. Konstnärer, musiker, författare och förläggare. Men också en afrikan. Madi Make. Hans porträtt hängde på väggen hemma hos en Mozartforskare jag besökte. Historien om Madi Make kastar ett grällt ljus över dåtidens Wien.
Han kom ursprungligen från Somalia eller kanske Etiopien. Kallade sitt hemland för Manna Farah. Sin stam för "Galla". Sitt språk för "gangsiglang". Madi Make uppgav att hans mor hette Fatima och var muslim. Faderns namn nämnde han aldrig, men när han talade om honom skedde det med aktning. Fadern var stamhövding och höll sig till förfädernas religion - en form av animism.

I Manna Farah rasade ständiga stamkrig. Under ett sådant såg han föräldrarna dödas, tillfångatogs och fördes som 7-åring till slavmarknaden. Där byttes han bort mot en häst. En afrikan med europeiska arbetsgivare, "André", lärde upp Madi Make till kameldrivare. Sen såldes han vidare, hamnade i Italien där en greve köpte honom och kostade på en utbildning. Made Maki var intelligent och språkbegåvad. Som vuxen behärskade han ett flertal europeiska språk.
En österrikisk prins på besök, general Johan Georg Lobkowitz, fick sen Made Maki som gåva. Pojken döptes och gavs namnet Angelo Suleiman. Han blev kvar hos nye herre i över 20 år och deltog bl a i fälttåget mot Österrikes ärkefiende, det ottomanska Turkiet. Där erbjöds Angelo Suleiman t o m en militär befattning med avböjde. Okänt varför.

Vid Lobkowitz död 1753, överlämnades Angelo Suleiman till en annan österrikisk prins, Joseph Lichtenstein. Han användes nu bl a som statussymbol. Gick klädd i vitt. Hans herre tyckte han gjorde sig bäst så.
Suleiman var en skicklig schack- och kortspelare. En kväll gjorde han sin lycka. Vann 20 000 floriner på kortspel. En enorm summa pengar som gjorde det möjligt att leva ett fritt liv. Han gifte sig i hemlighet med en österikisk änka efter en holländsk general. Något som utlöste en storm av fördomsfulla reaktioner. Suleiman stöttes snabbt ut ur Lichtensteins hus och Wiens societet. Flyttade till ett hus i en förort där en dotter föddes.

Först två år efter Lichtensteins död togs Made Maki till nåder och upptogs som medlem i frimurarlogen "Zur Wahren Eintracht". Samma loge som Mozart tillhörde. I besöksliggaren står deras namn slående ofta tillsammans. Gjorde de sällskap?
Dagens musikforskare tror att Mozarts umgänge med Madi Make kan ha bidragit till hans toleranta skildring av det ottomanska imperiet. I operan "Enleveringen i Seraljen". Vissa hävdar att Made Makis berättelser sannolikt inspirerat Mozart till gestaltningen av den upplyste muslimske härskaren Pasha Selim. En härskare som i operan friger europeiska slavar och som avstår från att förgripa sig på operans europeiska hjätinnor. En upplyst härskare. I starkt kontrast mot dåtidens Wien och dess kejsare.
Inte undra på att Mozarts fiender organiserade sig och iscensatte visselkonserter och burop under operans premiärföreställning. Den var var kontroversiell.
Hur Made Makis liv slutade? Efter sin död flåddes han, stoppades upp och ställdes ut till allmänt beskådande. Trots fruns och familjens protester. I kejsarens naturaliesamling. Där, bland fåglar och exotiska uppstoppade djur stod Made Maki fram till 1848.
Då, under oroligheterna i staden, besköts byggnaden och fattade eld. Allt brann upp.
Volkmar Braunbehrens: Mozart in Vienna 1781 - 1791
Paul Nettl: Angelo Suleiman - Friend of Mozart

2 kommentarer:

Harald sa...

God historia, tack!
H.

Anonym sa...

Varesegod! Det fanns fler f d afrikanska slavar i Wien. Den mest kände hamnade så småningen i Peter den Stores hov. Blev den store poeten Pushkins gammelfarfar.