Oskefisen är det riktiga namnet, inte Askeladden. Han är den kanske viktiaste norske sagofiguren. Syftar på en som inte duger mycket till, «ein som sit og fis i oska», dvs sitter vid spisen och blåser i askan. Det i sin tur har att göra med den arbetsfördelning som fanns i ett hushåll. Den yngste skulle hålla liv i elden. Onyttigt arbete jämfört med alla andras.
När man sen började samla in norska folksagor dög inte Oskefisen utan man ville ha ett namn som var gångbart bland fint folk. Det blev Askeladden. Först kallades han Askepot, men det dög inte heller. Sagorna om Oskefisen anses vara de mest orginella i den norska sagoskatten. Fint folk, t ex kungen, får nöja sig med att mata höns. Oskefisen står för jämlikhet, anspråkslöshet, ogillande av konkurrens,önskan om lugn och ro, avskildhet. Klicka på bilden så förtoras den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar