Hon satt lite skymd i ett träd. Om jag inte sett det själv skulle jag aldrig trott att en koltrast kunde låta som hon gjorde. Med vidöppen näbb, satt hon precis som hanen på fotot, och utstötte en lång rad mycket korta, höga, pressade toner. Läste sen att det är precis så en parningsvillig koltrasthona låter när hon vill locka till sig en hane. Inget är nytt under vårsolen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar