Barcelona åkte välförtjänt ut ur Champions League mot ett Inter som låg på försvar i 90 minuter. Statistiken säger allt. Barcelona hade totalt 548 passningar inom laget, Inter 67. Knappt värt att se sån fotboll. Det hjälpte inte att Barcelona gjort i ordning planen efter konstens alla regler, kort gräs, lätt bevattnat för att gynna snabbt spel.
Men inget ont som inte har något gott med sig. Barcelonas president, Joan Laporta som inom kort avgår, kan inte bara se tillbaka på framgångsrika fotbollsår i Barcelona. Laporta tillhör också de tokstollar som vill fort fram och upp genom att vädja till folks lägsta känslor. Rånationalism. Han vill ha ett fritt Katalonien och ska nu helt koncentrera sig på politik. Enligt spanska opinionsundersökningar vill 75% av Kataloniens befolkning under 40 år ha självständighet. Laporta har hela tiden sett Barcelonas framgångar som sin främsta valpolitiska tillgång.
Bara hoppas att Barcelonas nederlag mot Inter trasslar till det för hans politiska ambitioner. Jag är gruvligt trött på alla kvarterspolitiker som vill ha en egen måne. Vad Zlatan tycker om Laportas politik vet jag inte, men fruktar det värsta. Och när Henke Larsson, som även han spelat för Barcelona, skulle avtackas ställde han sig på fotbollsplan med mikrofon i handen och skrek till en jublande publik: "Visca Barça! I visca Catalunya". Länge leve Barça! Och länge leve Katalonien. Det finns inga samband mellan fotboll och politisk mognad. Tvärtom. Rånationalism och råegoism flödar bland bland spelare och publik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar