Den svenska populationen av sädesärlor är konstant, kanske det skett en liten minskning under de senaste åren. Antalet par beräknas mellan 500.000 - 1 miljon.Den har sitt afrikanska urhem i Egypten. Under våren flyttar den över östeuropa hit upp. Det har gjorts ett 40tal återfynd i Egypten av sädesärlor som märkts i Sverige.
Sädesärlan finns också med på vad konsthistoriker kallar för en av de första landsskapsmålningarna, den i Nebumans grav i Luxor ( numera i Brittish Museum dit den fraktades av gravplundrare i början på 1800talet ). Den fågel som finns avbildad under kattens svans är enligt experter ( i standardverket "The Birds of Ancient Egypt" ) en sädesärla och inget annat. Färgerna till trots.
Den samlas kvällstid längs Nilens vassruggar för att övernatta i oerhörda flockar. Upp till 100 000 har setts vid ett och samma tillfälle. Dagtid ses den vandra omkring bland gaseller och getter. En och annan gång även sittande på en noshörning i södra Egypten.
Vårt namn sädesärla nämns första gången 1538. "Sädes" kommer av "säde, sådd". Det har säkert aatt göra med att sädesärlan anländer vid vårbruket och för vanan att följa efter lantbrukaren vid plöjning och harvning då den söker föda.
Den har även kallats för ängsärla, ringärla, kokärla, gråärla, vippstjärt, fåraspringaren och isspjärna. Den tillhör en av våra punktligaste flyttfåglar och brukar komma till Mälardalen kring 10 april.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar