2015-05-10
Också ett sällskap ....
Böcker är den bästa proviant jag har funnit för min resa genom livet och jag beklagar de människor som lever utan dem. Härhemma drar jag mig lite oftare in i mitt bibliotek, där har jag allt inom räckhåll och kan leda mitt hushåll.
Där sitter jag ovanför ingången och tittar ner på trädgården, hönsgården, borggården och nästan alla delar av mitt hus. Där bläddrar jag i än den ena än den andra boken, utan ordning, plan och sammanhang; ibland drömmer jag, ibland antecknar jag de här infallen eller dikterar dem, gående fram och tillbaka.
Biblioteket ligger två trappor upp i ett torn. I bottenvåningen ligger mitt kapell, en trappa upp ett sovrum med ett angränsande rum där jag ofta sover för att vara ensam. Ovanför det ligger ett stort omklädningsrum. Förr i tiden var det den onyttigaste delen av mitt hus. Här tillbringar jag nu de flesta av mitt livs dagar och de flesta av dagens timmar. Jag är aldrig där på natten. Bredvid biblioteket ligger ett rätt elegant litet rum där man kan elda på vintern och vars fönster släpper in ett behagligt ljus.
Mitt bibliotek är runt till formen; det finns bara en rak vägg och där står mitt bord och min stol. Genom att väggen är rund ser jag i en enda blick alla mina böcker, som står ordnade på fem hyllplan vilka löper hela vägen runt.
Man har fri och vidsträckt utsikt åt tre håll, och rummet har sexton fot fri golvyta rakt över. På vintern är jag inte där lika regelbundet, för mitt hus ligger som namnet anger på en kulle, och inget rum är dragigare. Jag gillar att det ligger litet svårtillgängligt och avsides, det är bra för motionen och
det håller folk borta. Här har jag min egentliga boning. Här försöker jag ha oinskränkt herravälde och undandra denna enda vrå all gemenskap med både hustru, barn och andra medborgare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar