(Klicka på bilderna så förstoras de). Att det för ett ytterst litet antal människor tycks vara en Gud i behaglig gärning att mörda sig till himmelriket ser vi då och då prov på. Att först baktala motståndare för att sen slå ihjäl dom är tyvärr inget nytt. Hämnd är folkkärt. Världslitteraturen kryllar av hämnare. Från Odysseus till Stig Larssons Lisbeth Salander. Under ett besök i Uppsala Domkyrka såg jag en skulptur från 1300-talet på samma tema. Texten är från Apostalgärningarna:
... Stefanos var fylld av kraft och gjorde stora under bland folket. Då uppträdde några medlemmar som kallades "De Frigivna" och började ifrågasätta Stefanos. Men de kunde inte hävda sig mot hans visdom i det han sade. Därför skickade de fram några som skulle säga att de hört honom yttra sig hädiskt om Gud. De hetsade upp folket, de äldste och de skriftlärda som grep Stefanos och förde honom till rådet. Där fick falska vittnen träda fram och säga: "Den här mannen angriper ständigt och jämt både Gud, denna heliga plats och lagen".
När folket hörde detta blev de ursinniga och skar tänder. Men Stefanos riktade blicken mot himlen och såg Guds härlighet och sade: "Jag ser himlen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida." Då ropade de högt och höll för öronen och alla störtade sig över honom på en gång och släpade ut honom ur staden för att stena honom ....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar