Taiwan och Kinas ekonomiska mirakel

Det var en kvinnlig före detta kinesisk rödgardist som öppnade mina ögon. Hon hade tillbringat sina tio rödgardist-år i Yunnan, norr om Vietnam / Laos, väster om Tibet. Det jag visste om Yunnan hade jag lärt mig av Bertil Lintner och Judith Shapiros "Maos War against Nature". Lintner berättar hur Maos arméer 1949 drev KMT (Kou-min-tang) över gränsen in i Laos / Burma och hur KMT sedan av och till, med CIAs stöd, gjorde raider in i Yunnan ända in på 1960-talet. Shapiro har ett kapitel om hur det var att vara rödgardist i Yunnan 1968 - 1978, när den kvinna jag talar med var där.

Det var när vi talade om hur DengXiaoping öppnade Kina mot omvärlden, släppte loss marknadskrafterna i de s k "speciella ekonomiska zonerna", som hon fick mig att inse hur lite jag visste om modern kinesisk historia. DengXiaoping hämtade mycket av sin inspiration från Hong Kong och Taiwan. Hong Kong tillhörde fortfarande England och på Taiwan satt Chang Kai Shek, Maos dödsfiende under det kinesiska inbördeskriget.

Men både i HongKong och på Taiwan hade marknadskrafterna firat triumfer. Korea- och Vietnamkrigen satte fart på ekonomin. Det var i det sammanhanget som den f d rödgardisten började tala om Chiang Ching Kou, Chang Kai Sheks son. Aldrig hört talas om honom. Men nu har jag täppt till det värsta hålet genom att läsa Jay Taylors "The Generalissimo’s son: Chiang Ching-kuo and the revolutions in China and Taiwan". Så när jag i juli träffar rödgardisten igen kan jag ta upp den tappade taiwanesiska tråden. Hur hon upplevde DengXiaopings reformer, hur folk talade om kontakten mellan fastlands-Kina och Taiwan? Själv har jag aldrig varit på Taiwan. Men i HongKong och på den sydligaste japanska ön Ishigaki, där jag var för att dyka med japanska marinbiologer som ville rädda öns korallrev, träffa japanska rockband och en berömd japansk sierska. Hon var spritt språngade galen, som så ofta med den typen av människor.