Efter Versaillesfreden ställdes Saarområdet i västra Tyskland under Nationernas Förbund. 1935, inte minst efter Hitlers vapenskrammel, fick befolkningen ta ställning till frågan om de ville tillhöra Tyskland eller Frankrike? I samband med omröstningen sändes fredsbevarande trupper ner till Saarområdet. Vilhelm Moberg tillhörde de svenskar som ansökte om att få komma iväg, som frivillig, som en av 250 svenskar, men tillhörde de som fick avslag utan motivering.
Han skrev i en krönika: ... "Med rent hjärta har vi erbjudit oss att vara ett stöd för freden i Europa. Och så kommer detta förnedrande avslag ... För första gången sedan 1814 står svenska trupper på utländsk mark. Våra krigares stövlar har inte varit och trampat utrikes på 120 år ... Både vi och kungen vill gärna tro att de ska sköta sig".
När truppen kommer hem igen har en smålänning stått för den största bedriften. Han har räddat ett barn från att drunkna. "En människa räddad, ingen fallen - det här var närapå ett idealiskt krigsslag", skriver Moberg.
Artiklarna är intressanta. Moberg började som ungsocialist, hade en kort period 1924 - 27 då han var liberal (t o m ställde upp för partiet i val). I Saar-artiklarna vill han in i det militära, talar högstämt om kung och krigare. Inte riktig den Moberg vi vant oss vid att möta. Vilket bara gör honom än mer intressant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar