Mourinhou och statistiken

Till varje morgons tvivelaktiga nöje hör att läsa sportsidorna i de stora europeiska drakarna. Det är som att läsa Se och Hör. Mest skvaller och rykten. Det är inte så noga med att hålla sig till sanningen, bara det som skrivs säljer. Alltså den sämsta sortens journalistik. Visst finns lysande undantag - t ex Sid Lowe vad gäller spansk fotboll. Men han är å andra sidan en kunnig historiker. En ständig följetong under de senaste tre åren är och har varit den portugisiske stjärntränaren José Mourinhous göranden och låtanden. Karln får sina lag att spela en säregen kombination av starkt försvarsvarsspel med blixtrande kontraattacker. Ganska kul att se. Som hockey. Men hans förmåga att skapa en s k "familjekänsla" i sina lag - som den italienska coachen Carlo Ancelotti - lyser helt med sin frånvaro. Mourinhou söndrar och härskar, river upp nya fronter där inga tidigare fanns, lägger sig i krig med både media och egna klubbstyrelser och lämnar sedan de klubbar där han arbetet efter sig som pyrande ruiner. En despot bland despoter. Fotbollsstjärnor är divor, rika som troll, alla med mer eller mindre speciella utförsgåvor och starkt tunnelseende. Arbetarklassens revansch. Men Mourinhou förlåts för att han uppnår resultat. Drar in pokaler åt sina klubbar, förbättrar deras anseende och därmed ekonomi. Nu lämnar han spanska Real Madrid efter att ha brutit sitt kontrakt och blivit ovän med de flesta. Konfikter är livsluft för en del. Och nästa säsong är det Londonlaget Chelsea som gäller. Vi får se. Till dess kolla nedanstående grafik. Klicka på bilderna så förstoras de.