När jag registerar mig som låntagare och besökare på stadens statliga bibliotek, tar den italienska byråkratin överhanden. Gud vet hur många papper och kopior som ska fyllas i innan dimmnan lättar. Men när jag legitimerar mig med mitt presslägg blir det bättre. En av männen bakom disken visar sig vara pensionerad italiensk artelleriofficer. Han berättar om sin kusin som är journalist och som jobbade på RAI. Rapporterade från världens alla hörn innan han dödades i Libanon. "Eller stupade för sin sak", som militären sade. Han hjälpte mig sedan hitta den bok jag letade efter och berättade att han känt författaren. En engelsk artelleriofficer som ingått i de allierade styrkor som befriat staden från tyskarna. Han blev sedemera borgmästare i den stad i England där han bodde. Han förälskade sig i staden och skrev dess historia. Fick även tips om att det finns en organisation för de som var med i befrielserörelsen.
Får också veta att det nyligen spelats in en film från andra värlskriget med anknytning till staden. Och att man årligen firar befrielsen, 3 september. Då infinner sig de åldringar som ännu kan och orkar för att minnas, hyllas och firas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar