Han red inte ensam utan har med sig ett sällskap på 12 - 15 personer. Han är ju adelsman. Yngsta brorsan, Bertrand, är med för att han ska lära sig fäktas i Rom. Det gör han så småningom, hamnar i bråk, dräper två personer hamnar i romerskt fängelse. Svågern, Bernard de Cazalis, är änkeman efter Montaignes yngsta syster. Han hoppas av i Padova för att studera vid dess riddarakademi. En ung adelsman, Charles dÉstissac, kommer med en kavaljer, en mulsåna och en mulåsnedrivare, en kammarbetjänt och två lakejer. Den här killen står högre än Montaigne, så när de sen besöker påven är det han som går först, inte Montaigne. Så har vi ytterligare en adelsman, Francois du Hautoy, även han med tjänstefolk.
Montaigne var 48, alla andra i 20-årsåldern. Dagboken igenom klagar Montaigne på ressällskapet. Dom är inget att tala med. Å andra sidan vet vi att dom tyckte ontaigne var odräglig. Han skulle stanna överallt och prata med hög som låg. Ena dan vara med om djävulsdrivning, nästa på bondbal, tredje lägga in sig på badkur för sina täta njurstensanfall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar