Så här kan alltså Gud se ut. En liten guldstaty, undangömd i ett stenskåp bakom dörrar av guld. Bara två personer fick öppna dörrarna. Farao och översteprästen. Det gjorde det för att klä guden och smörja honom med oljor. Religioner kommer och går. Trosföreställningar virvlar som kort genom årtusenden. För det mesta består tron i att hålla med om vad tror. T ex om vad Gud i Edfu hade haft att säga. Och ju fler som trodde samma sak dessto sannare blev det Gud i Edfu sagt. Så funkar det.
Lägg sen till alla inre visioner som troende får. Inte undra på att mänskligheten under sin historia hållt sig med över 100 000 olika utformningar av Gud och gudar. Varje människohjärna är unik, lika individuell som ett fingeravtryck. Och dödsskräck en realitet. Då som nu. Därför är tron på livet efter detta religionernas kärna.
Eller som min muslimske tolk sade till mig. "Jag ser fram mot att efter döden få möta Farao och få höra hur de gjorde när de byggde pyramiderna". Så gick han för att be och där satt jag i värmen på en bänk med min Mekka-Cola och undrade över vilken tid jag levde i? Det kan se ut hur som helst i skallen på folk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar