2011-07-08

Vandra vidare ... (1)


Huvudet i det blå, i skyn och fötterna på jorden. Svängande armar. Vi är gjorda för att vandra och springa. Anatomins historia förlorar sig långt bortom primaternas evolutionära spår. Men det är inte den sortens resonemang det ska handla om hur vi skrivit vandrandets ideologier, gett gången olika innebörder och betydelser.

En del föredrar att vandra i ensamhet i skog och mark, i grupp i fjällen, längs stadens trottoarer. Icke-utomhusmänniskor nöjer sig med att gå fram och tillbaks i den egna bostaden. Naturfilosofer trängs med hälsoprofeter, lyckoforskare, luffare, jägare, fiskare, golfare, hundägare, skogsfolk, mineralletare, pilgrimer och flyktingar, bär- och svampplockare etc mm osv. Idag också skattjägare med GPS i händerna. Geocashing.

Vandrandet har som allt annat sin egen social- och idéhistoria. Vi ser gången ta sig uttryck i stigar, trottoarer, vägar, kartor, guideböcker, utrustning, poesi, litteratur, konst, politik (demonstrationer) och musik (Vi gå över daggstänkta berg). Texter om vandring hittar vi i anatomin, antropologin, arkitekturen, trädgården, geografin, politiken, kulturen, erotiken och religionen. Alla kan gå. Vandringens historia är amatörens historia. Folkvandringarnas historia. Flyktingarnas historia.

Till vandringens historia hör också människokroppens historia, dess natur och kultur. Ta balanssinnet. Utan det klarar vi oss inte.

Inga kommentarer: