1) hushållens höga bruttoskuld på i genomsnitt 177 procent av disponibel inkomst
2 ) en boprisbubbla. De reala priserna har fördubblats sedan år 2000.
Kritiker påpekar att mot det ska ställas hushållens reala och finansiella tillgångar, vilka i genomsnitt motsvarar 510 procent av disponibel inkomst. Det är hushåll med högst inkomster som har den största delen av skulderna, men också av tillgångarna. Den höga andelen bolån kan förklaras av att de med avdragsrätten är mycket förmånliga.
Inför valet 2010 valde socialdemokraterna att både kritisera och acceptera jobbskatteavdraget. Medborgarna har uppenbarligen sedan dess blivit alltmer missnöjda med hur välfärden fungerar. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen har alla fått sjunkande siffror i de så kallade SOM-undersökningarna de senaste åren. Samtidigt har trycket på skattesänkningar sjunkit rejält.
Socialdemokraterna påstår att regeringen har finansierat sina skattesänkningar med att skära i välfärden. Alliansen försäkrar att resurserna till vård, skola och omsorg tvärtom har ökat, med så mycket som 115 miljarder – eller 25 procent – sedan maktskiftet 2006. Statistiken visar att den offentliga sektorn har krympt i förhållande till den övriga ekonomin sedan regeringsskiftet 2006. Men det har skett i långsammare takt än när socialdemokraterna satt vid makten. Och orsaken till den krympande offentliga sektorn är inte att resurserna till vård, skola och omsorg har minskat, utan beror främst på besparingar i en utgiftspost som är betydligt större än all sjukvård och utbildning tillsammans – det sociala skyddet för arbetslösa, sjuka och pensionärer.
När det gäller utbildning har resurserna ökat med 35 miljarder kronor mellan 2006 och 2011, vilket i förhållande till BNP innebär en svag minskning från 6,9 procent till 6,8 procent. Utgifterna för hälso- och sjukvården har under samma period stigit med 51 miljarder kronor, vilket motsvarar en mindre ökning från 12,6 procent av BNP till 13,7 procent. Resurserna till vård, skola och omsorg har alltså inte minskat som socialdemokraterna påstår. Men de har heller inte ökat så som borgerliga politiker framhäver. Resurserna är i stort sett desamma nu som när alliansen tillträdde.
Även om socialdemokraterna säger att de inte stödjer ett femte jobbskatteavdrag, finns nämligen ingen majoritet i riksdagen för att stoppa förslaget eftersom sverigedemokraterna stödjer regeringens linje. Däremot är sverigedemokraterna emot en höjning av brytpunkten. De vill, precis som resten av oppositionen, att dagens gräns vid 36 000 i månaden ska ligga kvar, medan moderaterna vill höja gränsen till nästan 37 500 kronor. En reform som antingen kostar eller besparar staten tre miljarder.
De hittills fyra jobbskatteavdrag som Fredrik Reinfeldt lyckats få igenom under sin tid i Rosenbad shar ammanlagt kostat staten drygt 300 miljarder, enligt SCB. Konflikten har alltså i stället kommit att handla om – i sammanhanget – småpengar.
När rut- och rotavdragen infördes 2007 respektive 2008 väckte de en stor debatt. Socialdemokraterna protesterade med argument som att avdraget gynnade högavlönade och var ett dåligt sätt att använda skattepengar. Inför valet 2010 deklarerade de rödgröna att de skulle avskaffa avdraget ifall man vann valet. Men efter valförlusten och åratal av motstånd till reformen bytte man ståndpunkt. Det som hade hänt var att fler och fler utnyttjade avdragen och det var inte bara höginkomsttagare som vant sig vid att få hjälp att städa hemma för en överkomlig peng. Socialdemokraterna slog därmed fast att både rut och rot skulle finnas kvar men med ändrade regler så att avdraget blev mindre gynnsamt för höginkomsttagarna. Man filade helt enkelt lite i kanterna på reformen så att den passade in i deras egen linje.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar