1891 gav dåvarande lappfogden Adolf Suwe fiskearrendet till Ovikens dåvarande kommunordförande som innehade det till 1921, då det av lappfogden Abraham Staff överläts till riksdagsman Wiklund i Oviken. 1928 utnämndes Waldemar Gardham från Oviken till vice lappfogde i Jämtland och 1930 till lappfogde.
Under åren 1891 - 1933 hade både Ovikens ordförande och riksdagsmannen Wiklund inte bara själva fiskat i sjöarna, utan även låtit Ovikens bönder göra samma sak. Det fanns en jordkula vid Bodfjällets fot där de bodde. Den finns utmärkt på 1915 års karta över området.
Konstnären Johan Tirén besökte 1906 - och fotograferade - några av dessa fiskare. Några år senare söktre sig även hembygsforksaren och museimannen Eric Festin till Dörrsjöarna. Även han nämner fiskarbönder.
När Wiklund 1933 ville förlänga sitt arrende avslogs hans begäran av Gardham med hänvisning till att Wiklund inte följt arrendevillkoren. De stipulerade att fiskerätt enbart gällde arrendatorn och hans anhöriga och ingen annan.
Det sägs om Gardham att han var mer formell än sina föregångare. Gardham kom från mycket fattiga förhållanden, hade utackorderats som ung innan hans läshuvud upptäcktes och han gavs möjlighet studera.
Gardham beslöt att ge arrendet till dåvarande provinsialläkaren i Jämtland, Elof Edlund, som var en av flera sökande. Nu omfattade arrendet både jakt- och fiskerätt. Edlund hade redan arrende på den lilla jaktstuga som fanns vid Valskaftets fäbodar. Han lät 1936 uppföra stugor och båthus vid Dörrsjöarna och innehade dem till 1966 då de överläts till Bengt Nygren, "Blomsterkungen". Jaktarrendet försvann då, endast fiske från land tilläts.
Förra året, i augusti 2012, överläts stugorna till Tossåsens sameby. Idag finns också flera stugor vid både Bod- och Holmsjön. Alla tillhör samerna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar