När tiden byter skinn

Vem tänker både snabbt och långsamt? För det är ju vad som gäller när det ska göras bedömningar och fattas beslut under rådande stora osäkerhet? När det blir glasklart hur mycket av våra känslor och tankar som är optimerade för en tillvaro som inte längre finns?

Och hur vi under rådande omständigheter - ”omständigheternas diktatur” som Palme så träffande talade om – därför lätt kan begå det ena misstaget efter det andra, bli snabbt både lättfångade och opinionsmässigt lättlurade samtidigt som vi vill fatta impulsiva, snabba beslut som riskerar att trassla till allting än mer? Som man brukar säga. Vägen till helvetet är kantad av goda föresatser. 

SD är - i alla avseenden - ett skrämmande aktuellt exempel – med stöd av 20% av de folkhemske - som känner att tiden är ur led och det nu är dags att vrida den tillbaka. De visar upp en annan bild av Sverige än den gängse. 

Jag har genom åren följt detta ”parti” och skrivit en del om dessa rättshaverister. Som Jimmie Åkesson uppmanade att ”give them hell”, dvs ge riksdagsledamöterna ett helvete. Detta parti som nu öppet spottar på demokratin genom sin ledning som uppmanat sina riksdagsledamöter att ”göra så litet som möjligt i riksdagen” och istället ge sig ut på gator och torg för ”att möta folket”. Och väl där talar man om att när SD ”tagit makten” ska man bl a ”byta ut polischefer för att tillsätta riktiga poliser”. Dessutom ska man ”byta ut chefredaktörer”. Och till sina partidagar portas journalister man inte känner sig ”trygg” med.

Allt detta medan partiledaren Mattias Karlsson förtrollar sina riksdagsledamöter genom att berätta om fettisdagbullens svenska historia. Gulligt? Elle hur ...

Men det finns ett parti till som ger mig obehag. Inte så att de kan jämställas med SD, inte alls, men Miljöpartiets ”ideologi”, utopism och bristande verklighetsförankring kan få en undra om detta parti överhuvudtaget existerar i sinnevärlden? Även de bygger luftslott om än i en annan del av himmelriket än SD.

Vad göra? Tja, den som vill kan ju lyssna på vad SR P1:s inrikespolitiske kommentator Thomas Ramberg har att säga eller läsa vad Lena Mellin i Aftonbladet har på hjärtat.

Båda tänker både snabbt och långsamt när det gäller att göra bedömningar under stor osäkerhet.