Fjällsjöar i klimatförändring

[ailifr × alkr × bar × fiska × i × rauþu×sio ×] eller på modern norska: Eilífr Elgr bar fiska í Rauðusjó. 
Tolkningen lyder "Erling elg bar fisk (satte ut, slapp fisk) i Rausjøen". Vet inte hur gammal runskriften är, kanske 1 000 år eller däromkring, men den visar att människan länge har ägnat sig åt att flytta fisk. Stenen står i Gausdal kommun, Oppland fylke i Norge. Här en sida med mer intressanta texter. 

Att sätta ut en fiskart i ett vatten där den inte funnits förut är ibland framgångsrikt, ibland inte. I en del fall får det stora konsekvenser. T ex om sik sätts ut i en sjö med röding, konkurrerar siken, som är betydligt bättre på att äta djurplankton, ut rödingen. Om man sätter ut röding i en fisktom sjö blir det katastrof. I fisktomma fjällsjöar domineras djurplanktonfaunan av hinn- och hoppkräftor, samt representanter för två grupper av uråldriga kräftdjur: gälbladfotingar och sköldbladfotingar. Båda rödlistade i Sverige. Fågelfaunan utgörs då främst av arter som livnär sig på dessa kräftdjur (alfågel, smalnäbbad simsnäppa, änder och vadare).

Klimatövervakningen i Oviksfjällen i Jämtland visar att bara på några årtioden har vintertemperaturen stigit med två grader och sommarens med en halv. Datormodellerna säger att på sikt kan både gädda och aborre ta sig upp i fjällsjöarna. Varje fiskart har sina temperaturpreferenser.