Han tillhör de som hjälpte mig förstå vad som pågick i Vietnam. Här. Traditionen han arbetade inom sträcker sig lika långt tillbaka som människans historia. Krigs- och våldsskildringar intar en långt framskjuten plats i de älsta flodkulturerna kring Nilen, Eurfrat / Tigris, Indus och YangTze. Skulpturer / reliefer av dödade och tillfågnatagna skildras ingående i den älsta skönlitteratur vi har. Illiaden är inget annat än våldets höga visa. En manual för maffiosos / MC-gäng. I konsten att döda. Eller ta Shakespeare´s dramatiska teater. Älskades av nazisterna. Själv läste jag honom under några år med ett pågående krig omkring mig och förstod varför.
Nu såg Horst Faas mer är heroiskt slaktande. Vad kriget gjort och gör med människor. Hur de t ex förstör drömmar om ett bättre liv för egna barn. Den som vill kan läsa "War of Nerves", en skakande skildring av 1900-talets krig och den parallellt framväxande krigspsykiatrin. Här. Bara hoppas att Steven Pinker har rätt när han driver tesen att våld sedan 1200-talet intar en allt längre tillbakaskjuten plats i våra liv. Här.
Annars kan man här se hur "fotografer" för 5 000 år sedan skildrade krig / fred. Eller själv ta del alla grekiska / romerska krigsskildringar. Eller för att närma sig vår tid. Ta Goya´s "Desastres de la Guerra". Här. Och ang debatten om vilken slags "modernitet" som Kinas ungdom går mot. Landets 1900-talshistoria är fasansfull. Krig, svält, despoti och bottenlöst förtryck. Sedan 1949 beräknas uppåt 75 miljoner ha svält ihjäl / dödats. Först på 1980-talet började våldet klinga av. Det är mot den bakgrunden dagens kineser ska hitta sin identitet och "modernitet". Här. Inte undra på att jag inte kan med alla liberala fundamentalister som bara vill tala med de som har samma uppfattning som de själva. De vill inte ha dialoger, meningsutbyte. Tvärtom. Bara monologer. De lever i en spegelvärld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar