Varför läser jag? Varför stannar man upp inför minnen överhuvudtaget? Kan man lära sig något av att läsa? Minnet är opålitligt. Det mesta man läser försvinner lika fort som ögonen förflyttar sig längs sidan. Ändå. Tillvaron är alleles för stor för mina ögon. Genom att läsa får man flera liv.Ser den egna väldiga okunnigheten förfärande tydligt. Ställ bara frågan: hur vet du det? Det bästa med att läsa är att hela tiden överrumplas av perspektiv jag aldrig tidigare haft / sett. Däri narkomanin.
Klickar du på bilden så ges lästips. Bästa böckerna? De som analyserar kinesiska forskares hantering av den polska fackföreningen Solidaritet, Gorbatjov och Yeltsin och Sovjetunionens sammanbrott. Kineserna studerade för att undvika en repris. Den som lever får se om de lyckas eller inte? Kineserna frågade mig vad jag trodde? Charta 77, polska Solidaritet, kriget i Afghanistan, resor i 65 länder blev mina universitet. Men inte har jag blivit klokare för det? Allt som inträffat under min livstid har varit och är oförutsägbart! Vad lär man sig av det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar