Det finns 150 000 fjärilsarter över hela världen. I Sverige drygt 2 700. De flesta är nattfjärilar. Nässelfjärilens två par breda flygvingar är täckta av små, överlappande fjäll. Ögonfläckarna är till för att skrämma fåglar. När den slår ut vingarna hörs ett mekaniskt, väsande ljud. Som när en orm väser. Det är för att skrämma möss som äter fjärilar. Intill kroppen har den dessutom mörkt hår! För att hålla värmen. Huvudet har stora fasettögon. Andra arter har utvecklat punktögon.
Antennerna, som är de viktiga smak- och känselorgan, växlar utseendemässigt. De kan antingen vara raka, klubblika, kam- eller fjäderformade. Mundelarna är hos alla, utom käkfjärilarna, utbildade till ett mjukt sugrör, som hålls hoprullat. Rekordet är den art som kan rulla ut sitt 25 cm! Fjärilar lever av flytande föda, framför allt blomnektar.
Nässelfjärilen lever ovanligt länge för att vara fjäril. Den kläcks i juni / juli, övervintrar inomhus på någon vind eller i ett ihåligt träd, väcks av vårljus och värme i april, käkar upp sig på nektar och mineral, söker upp partner, lägger ägg och dör i juni. Vingarna är då ofta nedslitna. De flesta andra fjärilsarter lever några veckor.
Våra dagfjärilar levde ursprungligen, som de flesta andra fjärilsarter, nattetid. Men flydde till andra sidan dygnet och ljuset för att undgå sina predatorer. Beviset sitter kvar på deras kroppar. En primitiv form av öron som än idag finns hos nattfjärilar. Ingenting är som man tror.
1 kommentar:
Hur är det med citronfjärilen?
Skicka en kommentar