Han kom från en adelsfamilj på dekis. Redan som femåring led han av panikattacker, klaustrofobi, var sömngångare och kunde inte vara ensam. Efter att ha mobbats på ön, misslyckats i skolan flydde han till Stockholm utan föräldrarnas vetskap för att etablera sig som konstnär. Pappan ställde honom inför ultimatum: antingen skola eller sjön. Där misshandlades han innan han hoppade av båten, återvände till Sverige och gjorde nya försök etablera sig som konstnär innan han försvann i fem år till Argentina. Hemma igen 25 år gammal, utan utbildning, ekonomi. Börjar skriva åt tidningar och reser ut i det Europa som rest sig ut första världskriget. Kommer till Paris som lever i efterdyningarna av blodbadet i skyttegravarna, till Italien där flyktingar från oktoberrevolutionens Ryssland lever och Mussolini marscherar, till Tyskland och Munchen där hyperinflationen och revolutionärer konspirerar. Men Taube är blind. "Jag har inget tankedjup och under in yta finns bara kaos" skriver han förtvivlad och lever ut. Förlovar sig några gånger, gör en danska med barn, jonglerar med ett otal kvinnor medan han reser kors och tvärs genom efterkringsEuropa finansierad av Bonniers bokförlag som hoppas på reseskildring.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar