- Varför läser du en sån jävla bok?
- Därför att jag upplevt krig, inbördeskrig, sett folk skjutas, har evakuerats från strider i stridsvagn, tvingats till bilkörning på minerade vägar, sett folk begå självmord, förhörts av rysk och afghansk säkerhetspolis, besökt Hiroshima, Nagasaki och Pearl Harbour, käkat med sydkoreanska sexslavinnor, känt överlevare från Treblinka och Auschwitz, portugisiska soldater som slogs i Angola, folk som torterats, blivit vän med f d kinesiska rödgardister, semestrat med soldater som krig förvandlat till bögar, rest med flyktingar, varit på frihetskämpars begravningar .... Räcker det som svar?
- Vad ger en sån här bok?
- Har du hört talas om medkänsla? Eller menar du att eftersom boken ord för ord återger vad folk upplevde på 1940-talet i Stalingrad så saknar den intresse? If you dont like the past - change it?
- Nej, mer frågan vad boken legitimerar? Människor lever ju inte bara av sanning, de kräver ju mening också?
- För mig är historien en hopplöst trasslig och oordnad processs, där beslut inte alls fattas i enlighet med förnuftiga uppgjorda planer utan i förvirring, dunkel och där okunnighet, tillfälligheter och slump - även dumhet - spelar en större roll än vi tror.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar